Storskalig biokolproduktion integrerad i befintliga kraft- och fjärrvärmepannor kan bidra till fossilfria produkter från järn- och stålindustrin. Nu har Energimyndigheten beslutat att ge stöd med 12 miljoner kronor till forskning om produktion av biokol inom ramen för Industriklivet.
Järn- och stålindustrin är viktig för Sverige, både för export och sysselsättning. Produkterna används inom många områden som till exempel konstruktion av broar och bilar. Samtidigt står järn- och stålindustrin för 7–9 procent av de globala koldioxidutsläppen. I Sverige är motsvarande siffra cirka 12 procent. Den största andelen utsläpp uppstår när man använder fossilt kol för att reducera järnmalm till järn.
Biokol är däremot kol baserat på förnybara råvaror. I Sverige finns ingen storskalig produktion av biokol som uppfyller järn- och stålindustrins krav och därmed kan ersätta det fossila kolet som används idag. I det här projektet ska biokol produceras i befintliga kraft- och fjärrvärmepannor av sorten fluidiserad bädd. Den sortens pannor är vanliga i Sverige och lämpar sig särskilt bra för omvandling av biomassa och avfall.
– Biokol behövs för att järn- och stålindustrin ska kunna minska sina utsläpp av växthusgaser och för att vi ska nå klimatmålen. Det är positivt att flera aktörer samlas kring utvecklingen för att ta nästa steg med stöd från Industriklivet, säger Klara Helstad, chef på enheten hållbar industri på Energimyndigheten.
Tillsammans med energibolaget E.ON., teknikutvecklarna BioShare AB, Luleå Tekniska universitet och RISE -Research Institute of Sweden, ska nu Chalmers Tekniska högskola utforska möjligheten att producera biokol i kraft- och fjärrvärmepannor. Projektet går från labb-skala, via reaktormodellering, till försök i befintliga pannor. Forskningen omfattar biokolets egenskaper och hur de kan styras. Pannorna kommer i sin tur att delas upp i två delar där en del fortsätter producera värme/ånga/el och den andra delen producerar biokol. Målet är att ta fram en flexibel process för implementering i stor skala. Det färdiga biokolet är därefter tänkt att testas i produktionsprocesser vid både Höganäs AB och SSAB.
– Det är ett stort steg i rätt riktning att utveckla kunskap och teknik som ser till att ta vara på vår redan befintliga infrastruktur för att också producera biokol storskaligt och kostnadseffektivt. På det sättet omvandlas biomassa, vårt gröna kol, till en högvärdig produkt samtidigt som vi minskar CO2 utsläppen och ökar Sveriges resursautonomi; säger David Pallarès, professor på Chalmers och projektledare.
- Biokol och detta projekt är en viktig del av den teknikutveckling och forskning som behövs för att vi ska kunna bidra till den så viktiga energiomställningen, säger Anders Svensson, chef för teknikutveckling inom E.ON Energiinfrastruktur.