Energifrågan har blossat upp som en av de mest aktuella inför valet i september. Men frågan om vilka kraftslag Sverige ska satsa på blir allt mer polariserad. I en ny opinionsundersökning från analys- och teknikkonsultföretaget WSP framgår det att svenskarnas inställning till olika kraftslag är ambivalent.
WSPs undersökning visar att nästan 8 av 10 (77%) svenskar är oroliga för Sveriges framtida elförsörjning. Mest positiva är svenskarna till solenergi och minst positiva till kraftvärme. Albert Petersson, energikonsult på WSP, menar att inställningen till de olika kraftslagen kan bero på okunskap.
– Minst positiv är svenskarna till kraftvärmen, samtidigt kan en majoritet inte ta ställning till kraftslaget. Det råder uppenbarligen en stor okunskap kring kraftvärmen, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på dess undanskymda roll i mediala och politiska diskussioner. Solkraften sticker ut som det svenskarna är mest positiva till, det är också det kraftslag vi har minst av i Sverige. Bara cirka 1 procent av Sveriges elproduktion kommer från sol, säger Albert Petersson.
Idag kommer ca 8–10 procent av elen i Sverige från kraftvärme, det vill säga el som produceras samtidigt som fjärrvärme i kraftvärmeverk. I takt med att elsystemet förändras blir kraftvärmen allt viktigare, då den gör det möjligt att producera planerbar och lokal el. Detta förstärks inte minst med utfasningen av ett antal kärnkraftsreaktorer.
Generellt är svenskarna positiva till att bygga ut energiproduktionen, framför allt sol-, vatten- och vindenergi. Däremot är det få som vill ha produktionen i närheten. Minst populärt är det att bo nära ett kärnkraftverk. Endast 31 procent kan tänka sig det, därefter kommer återigen kraftvärmen med 33 procent. Flest kan tänka sig att bo nära en solcellspark, där 65 procent av svenskarna är positiva.
– Hela energifrågan är komplex. Dessutom har den blivit mer politiserad eftersom energiomställningen och effekterna vi ser av den väcker stor opinion. Många frågor behöver förenklas för att kunna diskuteras i media, men om vi ska ro detta i land behöver vi vara bättre på att förklara och beskriva den lite mer komplicerade bilden och få fler att förstå vad som krävs och hur det hänger ihop, säger Albert Petersson.
Svenskarna och svensk elförsörjning
- Mest positiva är svenskarna till solenergi 78 procent, därefter kommer vattenkraft 74 procent, och vindkraft 62 procent. Minst positiva är svenskarna till kraftvärme 42 procent och kärnkraft 47 procent.
- 69 procent av de svarande uppger att de inte litar på att ansvariga politiker och beslutsfattare tar rätt beslut när det gäller framtida elförsörjning
- 31 procent har redan investerat i eller funderar på att investera i egen elproduktion och/eller lagring.
- 47 procent har vidtagit åtgärder för ett längre elavbrott
- 16 procent anser att Sverige bör avveckla kärnkraften omedelbart, 46 procent anser att Sverige ska fortsätta använda de anläggningar som finns under dess livslängd och 38 procent anser att Sverige bör öka förutsättningarna i befintliga anläggningar och bygga fler. 42 procent är positiva till små kärnkraftverk så kallade SMR, men endast 20 procent kan tänka sig att bo i närheten av ett litet kärnkraftverk jämfört med dagens kärnkraftverk där 30 procent kan tänka sig att bo i närheten.
- Den åtgärd som skulle göra svenskarna mer positiva till att bo nära kraftproduktion är lägre elpris, det som svenskarna är mest negativt med kraftproduktion är påverkan på natur och miljö.
- Undersökningen kan laddas ner i sin helhet nedan.
Kort om undersökningen
Enkäten skickades via det globala undersökningsföretaget CINT till ett representativt urval av invånare i Sverige i åldern 18 - 70 år. Datainsamlingen gjordes i januari 2022 samt i mars 2022. Frågebatteriet bestod i huvudsak av frågor kring svenska samhällstillgångar så som energi, vatten och infrastruktur, dessutom ställdes ett antal frågor kopplat till samhällsutveckling, arbetsmarknad och hälsa. Enkäten besvarades av totalt 2500 personer.
