Av Sven Olof Andersson Hederoth
I många år har denne skribent varnat för en svår kris i elförsörjningen. Att den huvudlösa nerläggningen av två Ringhalsreaktorer skulle få svåra konsekvenser stod tidigt klart. Att den tyska energiomställningen (”Energiewende”) skulle ha stor inverkan på elpriset i Sverige var också uppenbart.
Nu är den här, elkrisen. Företag i Sverige kan inte expandera, hus kan inte byggas. Inte ens utbyggnaden av vindkraft är säkerställd, även om det i huvudsak beror på cementkrisen.
Vilka konsekvenser får detta för svensk ekonomi? Hur allvarligt blir det? Hur länge kommer det att dröja tills elkrisen är över?
El- och energiförbrukningen
De flesta ekonomer konstaterar att priselasticiteten för energi är låg. Oavsett priset så fortsätter förbrukningen mer eller mindre oförändrad. Det här är kanske inte så konstigt att förstå, vi måste värma våra hus, vi vill duscha varje dag och vi behöver ta oss till jobbet, antingen med egen bil eller med kollektivtrafik. På så vis får höjda elpriser framför allt en negativ effekt på hushållens konsumtion. En allt större del av hushållens tillgängliga medel går åt till energi och man får dra in på något annat.
I ett post-Coronasamhälle där hemarbete har kommit att accepteras på ett sätt som tidigare var otänkbart, kan man möjligen avstå från jobbresor i större utsträckning än tidigare, vilket kompenserar de höga elpriserna, åtminstone för dem med elbil!
För industrin betyder det att energi som insatsvara blir dyrare. Det här kommer att slå igenom på i princip alla produkter som vi köper, om än i lite olika utsträckning. För hushållens del får man räkna med att priselasticiteten är hög, man har möjlighet att att konsumera mindre för att kompensera för de högre priserna. Bijens et al [1], har visat att en enprocentig ökning av elpriserna leder till en minskning av antalet anställda i den tillverkande industrisektorn om 0.3% och en minskning av investeringar om 0.55%. Om dessa förhållanden är linjära och hur de utvecklar sig över tid är oklart, men det är ingen överdrift att slå fast att höga elpriser kommer att leda till högre arbetslöshet.
Livsmedelsförsörjningen
Många faktorer gör livsmedelsförsörjningen energiberoende. Den senaste tiden har man till exempel kunnat läsa om stängda fabriker för konstgödsel. Det kostar helt enkelt för mycket att tillverka när elpriserna är höga. Det här slår tillbaka på livsmedelsproduktionen som kommer att bli såväl mindre som dyrare. Torkning av grödor, transporter och förpackningar lär också bli dyrare för bonden, liksom malning av spannmål.
I leden närmare
konsumenterna utgör kylning av varor en stor kostnadspost och den genomsnittlige ICA-handlaren kommer att känna av elprishöjningarna och tvingas att höja priserna för att affärerna ska gå ihop.
Den exakta priskänsligheten är mycket svår att bedöma. Olika födoämnen har olika känslighet. Men om man antar att livsmedelssektorn har en energikänslighet som motsvarar den genomsnittliga kostnaden för energi som andel av BNP, (i västvärlden ca 5-10%) får man räkna med att livsmedel kan bli upp till 0.1% dyrare för varje procentenhet som priserna för energi ökar.
Inflation och räntor
Självfallet orsakar höjda priser inflation. Frågan är hur mycket, men baserat på uppskattningarna ovan finns det all anledning att misstänka att inflationen kan stiga rejält. Ingen vet hur mycket energipriserna kommer att stiga eller hur länge de kommer att vara höga så det är svårt att kvantifiera.
Räntor styrs också av en rad andra faktorer, vilket gör inverkan av elprisökningar på ränteläget mycket svårt att analysera. Eftersom det nuvarande ränteläget är historiskt lågt, medför en ränteökning med bara en eller två procentenheter fördubblade räntekostnader för en låntagare.
De låga räntorna har drivit upp huspriserna till mycket höga nivåer och en räntehöjning kan få mycket dramatiska effekter på bostadsmarknaden.
Statens skatteintäkter
Staten tjänar rejält med pengar på energi. Diverse punktskatter och moms kommer att ge ökade skatteintäkter när elpriserna stiger. I övrigt får man räkna med en relativt omfattande intäktsförlust. Sjunkande konsumtion reducerar intäkterna från momsen, en av den svenska statskassans viktigaste intäktskomponenter.
Ökande arbetslöshet kommer med stor säkerhet att slå igenom på statens finanser och BNP. Eftersom svensk ekonomi bygger på en stark export, kommer dessa faktorer också ha en negativ inverkan på bytesbalansen, vilket sannolikt dessutom kommer att betyda en svagare krona.
Detta kan i värsta fall utlösa en nedåtgående spiral, med ökande kostnader, svag export och eroderad valuta vilket medför ökade priser på importerade produkter, och så vidare. Tidigare energikriser har också lett till mycket kraftiga nedgångar i BNP [2].
Ett räkneexempel
För att illustrera konsekvenserna av elprisökningar för en normalfamilj har jag utfört en mycket enkel beräkning av vissa grundläggande kostnader. Elpriserna slår naturligtvis igenom 1:1, medan övriga kostnader beräknas öka med en tiondedel av av elprisökningen.
Utan att fastna i en diskussion om de exakta beloppen kan man konstatera att den svenska normalfamiljen riskerar att drabbas ordentligt av höga elpriser. Inte bara på elräkningen utan även i form av dyrare varor och tjänster och högre inflation och räntor. Som lök på laxen tillkommer att vid en ekonomisk nedgång sjunker dessutom huspriserna. Går det riktigt illa för mönsterfamiljen blir en av föräldrarna arbetslös. Då hamnar de blixtsnabbt i en existentiell kris.
I flera länder i Europa talar man nu om elkrisen med olika begrepp: ”Energiearmut” i Tyskland eller ”Eat or Heat” i Storbritannien. För socialt svaga grupper i samhället kommer höga elpriser att bli en mycket stor utmaning. Till exempel svenska pensionärer med låg pension kan komma att tvingas skruva ner temperaturen hemma.
Flera EU-länder har också lanserat stödprogram för att hjälpa utsatta familjer och individer mot de ökande el- och bensinpriserna. Men inte i Sverige. Tvärtom, Magdalena Andersson har som svar på
frågan om man kan tänka sig att sänka bensinskatten för att avhjälpa konsekvenserna sagt att ”det är ett väldigt kortsiktigt sätt att låsa in människor ytterligare i bensinberoende”. Man kan förmoda att hon applicerar samma hjärtlösa synsätt på hushållens ”elberoende”. Att elräkningens belopp till ca 50% består av skatter verkar inte spela någon roll för statsmaktens indrivare.
Framtiden
I en dramatisk situation med ökande priser kommer det att förfärdigas en stor mängd prisprognoser. Banker, konsultföretag, riksdag och regering och marknadens aktörer kommer att uttala sig om framtiden. När aktörerna tar del av sådana och ser att priset för exempelvis olja antas tiodubblas inom ett fåtal år, vilket var fallet efter 1973 års oljekris, kommer förbrukarna att dra slutsatsen att en sådan framtid inte är acceptabel, man har inte råd att betala sådana priser och man kommer att söka alternativ. Man investerar sig ur krisen, med eller utan teknologiskifte.
De höga oljepriserna i samband med 1960- och 70-talens energikriser utlöste också en febril verksamhet i västvärlden för att minska oljeberoendet. I Sverige byggdes kärnkraften ut, i Europa byggde man kärnkraft (framförallt i Frankrike, Belgien, Schweiz, Spanien och Tyskland) och naturgasnät, framför allt med naturgas från Nordsjöfälten. Europeiska olje- och kolförekomster utvecklades också, inte minst i Norge.
På samma sätt kommer sannolikt nya teknologier att utvecklas och byggas som tillfredsställer Sveriges och Europas behov av säker, billig och planerbar el. Vad exakt det blir är svårt att veta. Blir det ny kärnkraft? Små modulära kärnreaktorer? Mycket talar för det. Fusionskraft och Thoriumreaktorer? Kanske, men förmodligen längre fram. De ”hållbara” energikällor som just nu är en vogue kommer sannolikt också att leverera ett bidrag även om det blir relativt blygsamt. Den stora frågan för Sverige är om man ska eller rent av blir tvungen att bygga ut fler älvar.
Såväl Storbritannien som Frankrike har nyligen aviserat en massiv utbyggnad av kärnkraften. I Storbritannien är man ställd inför en omfattande samhällskris, i Frankrike upplever man ett mycket starkt folkligt motstånd mot vindkraft.
Tills realism återvänder i svensk och europeisk energipolitik kommer vi emellertid att kämpa med elkrisen. Det som är särskilt bittert är att denna energikris är helt onödig, skapad av inkompetenta politiker och andra makthavare som låtit ideologi styra över förnuftet.
Referenser
1. Bijens Gert, Konings, Joep et Vanormelingen Stijn, 2018. The impact of electricity prices on jobs and investment in the Belgian manufacturing industry, Vives Policy Paper, Kuleuven.
2. Edward A. Hudson Dale W. Jorgenson, 1978. Energy Prices and the U.S. Economy, 1972-1976.
