Svenska kraftnät uppmanar alla marknadsaktörer att skicka in så många uppregleringsbud som är möjligt, både produktion och förbrukning.
–Varje MW är värdefull under de kallaste dagarna, särskilt när det blåser lite och spotpriserna är höga. Då vi nu är mitt inne i den kallaste delen av vintern behövs att alla marknadsaktörer skickar in alla uppregleringsbud de kan, säger Mia Immonen, senior utredare på Svenska kraftnäts enhet Balansmarknad.
Höga reglerpriser nytt men inte oväntat
Svenska kraftnät har fått många frågor från aktörer om höga reglerpriser under november.
–Prisbildningen påverkas av buden på reglerkraftmarknaden och aktörer kan själva vara med och påverka utvecklingen, säger Mia Immonen.
Både på spot- och på reglerkraftmarknaden är utbudskurvan oerhört brant vid höga priser, det vill säga det finns väldigt lite volymer kvar ju högre priserna blir. Grafen nedan visar att när priserna går över ca 500 €/MWh, så blir lutningen på kurvan nästan lodrät, vilket innebär att för varje MW stiger priset markant. Därför kan vi snabbt nå taket på 5000 €/MWh på reglerkraftmarknaden om spotpriserna redan är höga. Detta beror på att det finns väldigt lite produktion idag som har så höga produktionskostnader och den största delen har redan sålts på spotmarknaden (dagen-före-marknaden).
Som grafen visar så blir lutningen på kurvan nästan lodrät när priserna går över ca 500 €/MWh, vilket innebär att priset stiger markant för varje handlad MW.
Däremot kan förbrukningsbud vara intressanta på högre prisnivåer, till exempel förbrukningsreduktion av större industrier.
–Vi har tyvärr hittills sett väldigt få sådana bud i Sverige jämfört med våra grannländer, säger Mia Immonen.
Den 26 november 2021, då vi såg dessa rekordhöga reglerpriser senast, hade vi i Sverige inga förbrukningsbud alls dessa timmar, endast produktionsbud som omfattade 170 MW totalt i hela landet. Men det var inte dessa volymer som satte priset, utan det var reglerbud i Norge och Finland, eftersom vi har en gemensam nordisk marknad.
–Under dagar när reglerpriserna når taket, så skulle effekten kunna dämpas med fler förbrukningsbud. Därför uppmanar vi marknadens aktörer att se över alla möjligheter att bidra med extra flexibilitet på reglerkraftmarknaden redan denna vinter, då det skulle kunna uppstå extrema prisnivåer igen, förklarar Mia Immonen.
Svenska kraftnät har naturligtvis ytterligare reserver att tillgå vid ansträngda lägen, såsom effektreserven (562 MW uppreglering), störningsreserven (ungefär 1600 MW, varav ca 850 MW i SE3 och 480 MW i SE4) och utbyte med grannländer. Dessa ytterligare åtgärder bestämmer inte reglerpriset, utan samtliga marknadsbud måste aktiveras innan dessa åtgärder vidtas. Det är alltså inte tillåtet att starta effektreserven eller störningsreserven för att begränsa prisbildningen om det finns marknadsbud kvar på reglerkraftmarknaden.
Höjning av maxpriserna på regleringsmarknaderna att vänta
För tillfället är maxpriset 5000 €/MWh på reglerkraftmarknaden, men på många håll på kontinenten finns extremt mycket högre tak, 99 999 €/MWh.
Grafen visar faktiska max- och minpriser för balansenergiprodukter i Europa. Uppgifterna har sammanställts av tillsynsmyndigheten för elmarknaden på EU-nivå, ACER (European Union Agency for the Cooperation of Energy Regulators).
När Sverige och Norden går med i de Europeiska balanseringsmarknaderna (omkring år 2024) kommer våra maxpriser också att höjas till samma nivåer. Det är fortfarande inte bestämt vilken nivån kommer att bli, men det kommer att bli avsevärt högre än vad vi har idag.
- Det är viktigt att vi börjar förbereda oss redan nu och ser till att vi har med alla potentiella volymer på reglerkraftmarknaden. Om ni har anläggningar, både produktion och förbrukning, som skulle kunna bidra i framtiden men som inte är förkvalificerade, hör gärna av er till oss, säger Mia Immonen.
