Just nu får Energimarknadsinspektionen (Ei) många frågor om elpriset – varför det är så högt och vilka faktorer som påverkar priset. Därför har de nu utökat informationen.
Under 2021 har frågan om höga elpriser och energipriser blivit alltmer aktuellt, både i Sverige och Europa men även i länder såsom Kina och Indien.
Under året har svenska konsumenter, framför allt i de södra delarna av landet, upplevt kraftigt ökande elpriser (se bild 1). I kontrast noterades rekordlåga priser under sensommaren då Sverige i perioder hade negativa priser. Därtill började priset på el under 2020 att i ökande grad variera mellan norra och södra Sverige, något som fortsatt under 2021. Dessutom har timprisvariation varit hög under dygnet. I till exempel södra Sverige under oktober 2021 var timprisvariationen mellan -€2 och €347 per MWh (bild 2).
Jämfört med kontinenten har svenska konsumenter under en längre tid haft låga elpriser, vilket mestadels fortsatt under 2021. Dock har elpriset i södra Sverige alltmer kommit att reflektera elpriset på kontinenten (se bild 3).
Bild 1. Veckomedelpris på el år 2021 per elområde och systempris – SE1 och SE2 (norra Sverige), SE3 och SE4 (södra Sverige).
Bild 2. Högsta och lägsta dagenföre-timpriser i euro under oktober 2021.
Bild 3. Medelvärdet på elpriserna i europeiska elområden i september 2021 (EUR/MWh) (Källa: ACER).
Sverige är en del av den europeiska elmarknaden
Den integrerade europeiska elmarknaden som Sverige deltar i har bidragit till lägre elkostnader och lägre koldioxidutsläpp över hela Europa inklusive Sverige. Vi har också sett etablering av ny elproduktion och under de senaste 10 åren har svenska elproducenter även exporterat el till våra grannländer, främst till Danmark och Finland, och vi kan också importera el från grannländer vid behov.
Ur ett kortsiktigt perspektiv kan exporten av el leda till högre inhemska priser, som vi nu ser i södra Sverige. Detta beror på att vi påverkas av elpriset i andra länder i Europa exempelvis genom att elen flödar från lågpris- till högprisområde. Men på längre sikt kan priserna också skapa incitament att investera i ny elproduktion där det råder brist, att effektivisera elanvändningen och minska användningen av fossila bränslen i Europa. Elpriserna i södra Sverige är generellt sett fortfarande lägre än elpriserna i Danmark och Tyskland. Hittills under 2021 har vi nettoexporterat cirka 15 procent av vår elproduktion givet nuvarande begränsningar i elnätet.
Flera faktorer förklarar höjda elpriser
Som tidigare nämnts påverkas elpriset i Sverige av hur elpriser i grannländer utvecklas. Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på de faktorer som förklarar varför elpriser på den europeiska elmarknaden har gått upp under 2021.
Den viktigaste förklaringsfaktorn är att en stark global efterfrågan på fossila bränslen har lett till ökade priser (se nedan). När fossila bränslen används som insatsbränsle för att producera el leder det till ett högre elpris. Trots arbete med att minska beroendet av fossila bränslen är delar av den europeiska elmarknaden fortfarande beroende av dessa bränslen.
Kortfattat har områden som till stor del är beroende av gaskraft, såsom Sydeuropa, sett de kraftigaste prisökningarna. Denna prisutveckling har i sin tur påverkat andra områden i varierande grad, beroende på hur väl integrerade elnäten är. I genomsnitt har elpriset i Europa ökat med 200 procent mellan april och oktober 2021.
Det finns även flera andra faktorer som påverkar den utveckling vi ser i Sverige, som att överföringskapaciteten från norra till södra Sverige stundtals är begränsad. Idag är också konsumenternas förbrukning inte särskilt flexibel. Det betyder att konsumenters efterfrågan inte anpassar sig till prisförändringar.
Om fler kunder automatiskt hade haft möjlighet att justera sin förbrukning vid högre priser skulle även förbrukningen minska och på så vis hålla nere priset. Låg överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige har gjort att mängden relativt billig vattenkraft som säljs i söder har begränsats. Detta har drivit upp priserna ytterligare.
1. Stark efterfrågan på fossila bränslen har lett till ökade priser
Världsekonomins efterfrågan på fossila bränslen har ökat i snabb takt medan utbudet varit begränsat under pandemin. Den höga efterfrågan kan delvis förklaras av den snabba ekonomiska återhämtningen som många länder har upplevt efter pandemiåret 2020 (Källa: ACER High Energy Prices October 2021
Länk till annan webbplats.).
Vi ser också att torka har medfört lägre elproduktion från vattenkraft vilket ökat efterfrågan för fossila bränslen i såväl Europa som Kina, Brasilien och USA. Därtill har den europeiska produktionen av naturgas minskat och importen av naturgas genom naturgasledningar varit relativt konstant.
Sammantaget har dessa faktorer lett till ett skifte i marknaden för flytande naturgas (LNG). Efterfrågan för denna produkt i bland annat nordostasien samt Sydamerika har ökat kraftigt, vilket medfört att den europeiska marknaden har haft mindre tillgång till LNG. Importen av LNG till den europeiska marknaden minskade med 20 procent på årsbasis fram till september 2021. För den europeiska elmarknadens räkning har priset på LNG ökat med 400 procent mellan april 2021 och början av oktober 2021.
En ytterligare faktor är att priset på stenkol i Europa ökat markant under 2021. I bild 4 visas priset för stenkol i nordeuropa. Även priset av utsläppsrätter har ökat som en kortsiktig effekt av ökad efterfrågan. Men enligt EU-kommissionen är gasprisets påverkan på elpriset nio gånger högre än det ökade priset på utsläppsrätter (Källa: Europakommissionen Länk till annan webbplats. oktober 2021). Samtidigt bör man beakta att utsläppshandelssystemet på längre sikt leder till ett minskat beroende av just de fossila bränslen som har drivit upp priserna.
Bild 4. Kolpris för månadskontrakt API 2 index.
2. Icke-flexibel efterfrågan i Sverige
En ytterligare faktor som inte diskuteras så ofta i samband med de höga elpriserna är att svenska konsumenter inte är flexibla elanvändare trots att grossistpriset för el fluktuerar alltmer. I bild 5 illustreras hur elpriset skiftar under ett dygn i SE4. På en välfungerande marknad bör kunderna flytta sin efterfrågan från elnätet och köpa mindre el när det är dyrt och mer när det är billigt, vilket jämnar ut priserna. Vissa elhandlare har börjat erbjuda flexibilitetstjänster, till exempel möjligheten att ladda ett batteri eller elbil billigt på natten och använda den billiga elen under dagen för att undvika högre elpriser.
Men det svenska elsystemet karaktäriseras fortfarande av icke-flexibel efterfrågan. Det finns en betydande orealiserad potential i förändrade beteenden, energilagringsteknik, och tidsbaserade tariffer för att jämna ut efterfrågan. Bristande flexibilitet leder till att elsystemet blir mer belastat när priserna är höga, vilket drar upp priserna ännu mer när elen kostar som mest. Med andra ord, efterfrågan på el idag anpassar sig inte till prisökningar vilket förvärrar problemet.
Bild 5. Elprisvariation under ett dygn i SE4.
3. Begränsad överföringskapacitet från norra till södra Sverige samt låg produktion i södra Sverige
Som kan ses i bild 6 har det under 2021 varit väsentliga prisskillnader mellan norra och södra Sverige. På en välfungerande marknad utan flaskhalsar i elnätet borde priset jämnas ut genom att den billigare elen i norr överförs söderut och därmed ökar utbudet.
Bristande överföringskapacitet mellan norr och söder samt otillräcklig produktionskapacitet i syd förklarar att priserna inte balanserats ut. Detta innebär att när det är hög efterfrågan i södra Sverige är transmissionsnätet maximalt utnyttjat, men det är otillräckligt för att möta efterfrågan, vilket i sin tur påverkar priset. Detta har medfört att elpriserna i södra Sverige ofta har varit högre än i de norra delarna av landet. Genomsnittliga prisskillnader mellan elområde 1 och elområde 4 har gått från 5 procent under 2019 till 137 procent under 2020 och 83 procent under 2021 (Källa: NordPool, dagen-före, skillnader mellan SE1 och SE4).
-norra-(SE4)-Sverige-under-oktober-m%C3%A5nad-2021.jpg)
Bild 6. Spotpriset på el i södra (SE1) och norra (SE4) Sverige under oktober månad 2021.
4. Väderrelaterade faktorer
Väderrelaterade fenomen i Europa har påverkat elpriset, såsom sämre vindförhållanden och torka som lett till minskad vindkrafts- och vattenkraftproduktion (Källa: ACER High Energy Prices October 2021 Länk till annan webbplats.).
Hur mycket påverkar koldioxidpriset och utsläppsrätterna elpriset?
Ett av syftena med EU:s utsläppshandelssystem är att förorenaren ska betala kostnaderna för utsläppen snarare än samhället. Utsläppshandelssystemet har över tid lett till att det blivit dyrare att använda fossilgas och stenkol för att generera el. Detta har i sin tur gjort att fossilfri kraftproduktion blivit mer konkurrenskraftig, vilket över tid ger incitament till marknaden att investera i ny, fossilfri kraftproduktion. Det vill säga att vi har mer billig fossilfri elproduktion idag på grund av utsläppshandelssystemet. Men koldioxidkostnaden påverkar inte nuvarande elprisökningar i särskilt hög grad.
Ibland framförs att de nuvarande höga elpriserna i väsentlig grad orsakats av EU:s utsläppshandelssystem och priset på koldioxid. Men ett sådant argument håller inte riktigt. Trots påverkan på längre sikt, som nämnts tidigare har utsläppshandelssystemet på kort sikt haft en relativt liten påverkan på de nuvarande höga elpriserna (1/9 av gasprisets påverkan). Den relativt lilla påverkan som utsläppskostnader utgör, gör att även om vi inte hade något pris på koldioxid skulle vi ändå troligen stå inför liknande höga elpriser som idag. Priset på koldioxid behöver sättas i perspektiv med de andra större faktorer som påverkar elpriset.
Källa: Energimarknadsinspektionen
