Med smarta digitala arbetssätt kan mer information om transmissionsnätet samlas in på kortare tid. Per Löfgren och Robert Ahlberg utvecklar arbetet med att nyttja tredimensionella modeller, så kallad smart 3D, på Svenska kraftnät – genom att introducera programfunktionen BIM.
- Tredimensionella modeller är bra för att visualisera hur vi vill bygga en kraftledningsstolpe på en viss plats eller liknande. Arbetet blir också enklare att granska, säger Per Löfgren, projektledare för flera ledningsprojekt men också projektledare för Svenska kraftnäts BIM-strategi.
BIM står för (Building Information Modeling, svensk översättning informationsmodellering) och är en funktion i ett CAD-program (Computer-Aided Design) samt en metodik som används bland annat inom projekteringsprocessen när en ny kraftledning eller station ska byggas.
Per Löfgren och kollegan Robert Ahlberg, BIM-strateg, berättar om arbetet med BIM-strategin, ett naturligt digitalt steg i transmissionsnätets utveckling. Teknikutvecklingen har gått från tvådimensionella ritningar till modeller i 3D. BIM är en vidareutveckling av 3D – där 3D-objekten innehåller information om sig själva.
- BIM är ett modernt arbetssätt i vår projekteringsprocess som gör att vi blir mer effektiva, säger Robert Ahlberg och fortsätter:
- På samma sätt som vi människor kan se på en ritning att den här stolpen är av stål, kan en dator tolka det om informationen finns tillgänglig. Det gör att vi kan analysera mer och effektivare. Hur många stålstolpar finns det på den här sträckan? Hur ser korsningspunkt 370 ut? Och så vidare. Den stora vinsten ligger i att informationen enkelt går att analysera och bygga vidare på hela tiden.
Historisk investeringstakt kräver nya arbetssätt
Varför behöver transmissionsnätet BIM? Just nu pågår en historisk investeringstakt i det svenska transmissionsnätet, de närmsta 10 åren ska Svenska kraftnät bygga 300 kilometer nya kraftledningar och fler än 150 nya stationer.
- För att hinna med i takten behöver vi arbeta effektivare. Genom BIM kan vi lägga in smart information på effektivt sätt i våra system och modeller, säger Per Löfgren.
Att mer information finns på samma ställe underlättar när många personer med olika kompetenser behöver se samma information om ett projekt. Det kan handla om allt ifrån projektörer som planerar en ny kraftledning till personer som ska lämna synpunkter i ett samråd.
- Det är lättare att förstå en 3D-modell än en lista på 100 ritningar, konstaterar Robert Ahlberg.
”Inte ny teknik för teknikens skull”
Per Löfgren och Robert Ahlberg samlar just nu in erfarenheter från användning av BIM i två pågående anläggningsprojekt: de två nya 400 kV-ledningarna i Skogssäter-Kilanda respektive i tunneln Anneberg-Skanstull. Syftet är att utarbeta en strategi för hur Svenska kraftnät kan arbeta mer samordnat med BIM.
- Fokus ligger inte på vad man kan göra med BIM, utan mer hur BIM hjälper Svenska kraftnät att utföra sina uppdrag på ett modernt, effektivt och kvalitetssäkrat sätt, säger Robert Ahlberg.
- Det här är en stor förbättring av våra arbetssätt. Men det är samtidigt viktigt att vi inte använder ny teknik för teknikens skull – utan för att det kommer till nytta. Vi vet att BIM kommer till nytta redan nu med ganska små medel. Samtidigt har vi en omfattande verksamhet med långa projekt, ett ledningsprojekt kan ta upp emot 5-12 år att slutföra, och implementeringen av BIM kommer pågå under lång tid, säger Per Löfgren.
Källa: Svenska kraftnät
