SKGS bemöter Energimyndighetens rapport - Elektrifieringen avgörande för fossilfri industri

FOTO: AIR PHOTOGRAPH FRÖVI

Av alla de scenarier Energimyndigheten analyserat är endast elektrifieringsscenariot relevant för basindustrin, menar SKGS i sin bedömning. Klimatomställning och välfärd hänger ihop med ökad elanvändning. Därför är det enligt SKGS konstigt att Sveriges mål om klimatneutralitet till år 2045 i stort sett förbigås i rapporten Scenarier över Sveriges energisystem 2020 (ER 2021:6).

Vartannat år rapporterar Energimyndigheten olika scenarier till EU, för energisystemet i enlighet med kraven som finns i förordningen om klimatrapportering. Utöver de scenarier som är givna av förordningen har Energimyndigheten tagit fram tre ytterligare scenarier. För basindustrins del är det dock endast det så kallade elektrifieringsscenariot som är relevant.

– Om industrin ska nå sina klimatmål med bibehållen välfärd finns det inget alternativ till elektrifieringsscenariot som grund för en energipolitik. Det är bara i elektrifieringsscenariot som vi har en chans att nå målet om nettonollutsläpp till år 2045, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.

 

bild
-Kostnadseffektivitet måste vara ett ledord i energipolitiken, menar Johan Bruce, verksamhetsansvarig för samarbetsorganisationen SKGS, som företräder Sveriges basindustrier. FOTO: SKGS

 

Elanvändningen ökar till 234 TWh

I elektrifieringsscenariot ökar elanvändningen kraftigt till följd av industrins omställning av dagens fossilberoende produktionsprocesser. Inte minst kommer den nya tekniken för koldioxidfri stålproduktion att svara för en stor andel av den ökande elanvändningen. I elektrifieringsscenariot väntas elanvändningen öka till 234 TWh år 2050. Vilket ska jämföras med en ökning till mellan 170-178 TWh samma period i övriga scenarier, från dagens 134 TWh (2020).

Värt att notera är att en livstidsförlängning av kärnkraften bedöms vara lönsam i alla beskrivna scenarier och att ny kärnkraft är lönsam i elektrifieringsscenariot. Vindkraftens andel av elproduktionen växer också markant i alla scenarion och står för 45 procent (126 TWh/år) i elektrifieringsscenariot. Främst väntas vindkraften byggas ut på land, men i en känslighetsanalys med lägre produktionskostnader för vindkraft spås den havsbaserade vindkraften också öka.

– Energimyndighetens rapport visar tydligt att teknikneutralitet och fokus på fossilfrihet är viktiga för att skapa förutsättningar för industrins klimatomställning. Kostnadseffektivitet måste vara ett ledord i energipolitiken. Därför är det är viktigt att regeringen och dess myndigheter tar höjd för en elanvändning som gör det möjligt för industrin att ställa om , säger Johan Bruce.

 

I samtliga scenarier är Sverige nettoexportör av el, med högst elexport på 47 TWh år 2050 i elektrifieringsscenariot. Energimyndigheten understryker att siffran gäller helår och inte säger något om tillgänglig effekt. Effektfrågan kommer dock belysas i en senare utredning om hållbar elektrifiering.

Basindustrin alltmer elintensiv

– SKGS har återkommande betonat att förutsättningen för att klara klimatomställningen och välfärden är leveranssäker el till konkurrenskraftiga kostnader årets alla dagar. Elektrifieringen gör basindustrierna alltmer elintensiva och beroende av en stabil effektförsörjning. De politiska beslut som tas nu kommer att påverka elsystemet under lång tid och de måste fattas på så bra underlag som möjligt. Förhoppningsvis kommer Energimyndigheten i den kommande rapporten om hållbar elektrifiering att tydliggöra sambandet mellan tillgången på effekt och mängden planerbar elproduktion som kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme, avslutar Johan Bruce.