Tidigare i höst drabbades under en period på mindre än en månad både Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje och Händelö kraftvärmeverk i Norrköping av kraftiga bränder. I båda fallen var det de högar med flis som används som bränsle i de bioeldade kraftvärmeverken som fattade eld.
Text: Alarik Haglund
Användningen av biobränslen har ökat kraftigt i svenska kraftvärmeverk. Det betyder att stora bränslemängder lagras på eller i närheten av kraftvärmeverken, vilket medför risker. När fasta biobränslen som flis och torv lagras i stora högar riskerar de till exempel att självantända på grund av kemiska reaktioner som startar i bränslet och gör att det gradvis värms upp. Detta är vad som tros ligga bakom bränderna i både Södertälje och Norrköping.
Spred sig utanför området
Söderenergis bränsleterminal i Nykvarn utanför Södertälje försörjer Igelsta kraftvärmeverk med skogsflis från hela landet. På morgonen den 27 augusti i år upptäckte Söderenergi med hjälp av sin övervakning en mindre glödbrand i en av flishögarna på terminalen. Räddningstjänsten kallades till platsen, men behövde inte vidta någon åtgärd.
Senare på dagen vände vinden, samtidigt som den ökade i styrka. Situationen utvecklades på grund av detta till en fullt utvecklad brand, som även spred sig utanför terminalområdet. Räddningstjänst från fl era stationer deltog tillsammans med Söderenergis personal i arbetet för att bekämpa branden.
Brandskadat material fördes bort
Efter vattenbombningar och fortsatt släckningsarbete under natten var läget dagen efter att branden bröt ut under kontroll. Den 29 augusti bedömde räddningstjänsten att den akuta fasen var över och avslutade sin räddningsinsats, varefter Söderenergi fortsatte släckningsarbetet i egen regi.
gen regi. Eftersläckningsarbetet fortsatte sedan i flera veckor och drygt tusen ton brandskadad flis transporterades, efter att ha kontrollerats noggrant, direkt till pannorna på Igelstaverket för att minimera risken för fler glödbränder. Söderenergi påbörjade även tidigt sitt analysarbete för att få svar på varför branden inträffade och vad de ska göra för att förhindra att det sker igen.
– Vi kan aldrig garantera att material som av sig själv kan utveckla glödbrand inte gör det. Men vi kan garantera att vi gör allt vad vi kan för att upptäcka det tidigt och hantera det snabbt med utrustning och övervakning avpassad för vår verksamhet, säger Söderenergis vd Karin Medin, som vill betona att de tar händelsen på allvar.
Brand i flera stora flishögar
Den 20 september inträffade en liknande händelse när en kraftig brand härjade i flera stora flishögar vid Eons kraftvärmeanläggning Händelöverket i Norrköping.
Branden startade vid fyratiden på eftermiddagen i en av de träflishögar som tillsammans med avfall används som bränsle för att producera värme och el i kraftvärmeverket. När räddningstjänsten kom till platsen hade den spridit sig till flera av flishögarna, som var och en är mellan 20 och 25 meter höga och har en omkrets på 50 till 100 meter. Senare spred sig branden även till en stor hög med timmer. Under släckningsarbetet vändes flisen med hjälp av stora bandmaskiner i ett försök att kväva elden och under kvällen kallades även fyra helikoptrar in för att vattenbomba området.
Den 25 september lämnade räddningstjänsten över ansvaret för släckningsarbetet till Eon, som också utreder varför det började brinna trots de säkerhetsåtgärder som företaget vidtar för att förhindra bränder på grund av självantändning i flishögar. Till exempel görs regelbundna mätningar av temperaturen inuti fl ishögarna, som vid en osedvanlig värmeutveckling ska öppnas upp för att svalna.
