Idag spelar Ringhals kärnkraftverk en viktig roll för att upprätthålla spänningen i det närliggande området med en stor reaktiv effektkapacitet för både produktion och absorption. Vid avvecklingen av Ringhals 1 och 2 kommer reaktiv effektkapacitet och spänningskontroll att påverkas.
Denna rapport undersöker hur situationen historiskt sett har varit med avseende på spänningsnivåer, effektflöde och shuntanslutningar; hur situationen kan förändras i framtiden och vilka åtgärder som kan förbättra situationen.
Data samlas in från både Ringhals och Svenska kraftnät om de reaktiva resurserna i området samt operativa rutiner. Det kan ses i mätdata att Ringhals reaktiva effekt används i hög grad vid flera tillfällen. Under högspänningssituationer observeras att Ringhals, även när alla reaktorer är anslutna, absorberar ett högt värde av reaktiv effekt. Detta belyser att området under låg belastning har ett stort behov av reaktiv effektabsorption.
Vid flera tillfällen har exporten av reaktiv effekt varit hög från Ringhals med närliggande reaktorer anslutna och vice versa. Detta indikerar att kontrollen av reaktorerna kan förbättras med avseende på spänningsstyrning och reaktiv effektöverföring till eller från Ringhals. Den framtida driftsättningen av en STATCOM på Stenkullen och sydvästlänken kommer säkert att bidra till att förbättra dessa aspekter. På grund av situationens komplexitet kan det dock inte läggas fram i denna rapport om dessa åtgärder är tillräckliga för att upprätthålla en stabil och pålitlig spänningskontroll i framtiden.
Källa: Energiforsk
