Det främsta effektmålet med forskningsprojektet SMASh (Smart Maintenance Assessment) har varit att möjliggöra digitalisering av svensk tillverkningsindustri genom implementering av konceptet Smart Maintenance. Jon Bokrantz och Anders Skoogh från Chalmers Tekniska Högskola, som deltagit i forskningsprojektet, berättar om resultaten från projektet och diskuterar trender inom Smart Maintenance och datadrivna beslut.
Text: Alarik Haglund
Forskningsprojektet SMASh, som finansieras av Vinnova, har pågått sedan 2017 och avslutades i slutet av 2019. Jon Bokrantz, som är forskare vid institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers Tekniska Högskola, berättar att grundidén med SMASh, vilket står för Smart Maintenance Assessment, har varit att utveckla och validera ett verktyg för att möjliggöra benchmarking av konceptet Smart Maintenance inom svensk industri.
Framtidens underhåll
Jon Bokrantz presenterar konceptet Smart Maintenance som en förklaring av hur man bedriver underhåll i en digitaliserad industri.
- Egentligen handlar det alltså om framtidens underhåll i svensk industri, säger Jon Bokrantz.
I projektet SMASh talar han om att de började med att tillsammans med en stor mängd personer och företag i industrin, totalt över 100 personer från 20 olika företag, komma fram till en definition och en beskrivning av vad som menas med Smart Maintenance.
- Smart Maintenance bygger på fyra olika principer som en underhållsverksamhet ska uppnå. Den första är datadrivna beslut, den andra är kollektiv kompetens, den tredje är intern integration och den fjärde är extern integration. Tillsammans beskriver de en helhetsbild av hur en underhållsverksamhet ska se ut i framtidens industri, förklarar Jon Bokrantz.
Fyra centrala principer
Att fatta datadrivna beslut handlar enligt Jon Bokrantz om att samla in data från sensorer och annan utrustning och analysera den för att fatta beslut om när man ska göra underhåll, vilken typ av underhåll man ska göra och hur man ska utföra det.
När det gäller kollektiv kompetens berättar han att det handlar om underhållspersonalens kunskaper, färdigheter och förmågor.
- Människan kommer att fortsätta att vara i centrum även i en digitaliserad industri, men inom underhåll står man inför en stor kompetensväxling och vi behöver rekrytera nya typer av kompetenser inom underhåll. Det behövs en högre nivå av analyskompetens, en IT-kompetens och en social kompetens för att kunna samarbeta både inom och utanför företaget, förklarar Jon Bokrantz.
Den interna integrationen, som han påpekar är en klassisk del av underhållsverksamheten, handlar om att man ska jobba närmare de andra delarna av fabriken, det vill säga prata med varandra mellan avdelningarna och dela information och kunskap med varandra samt synkroniserar sina processer och beslut.
Till sist menar han att extern integration innebär att underhåll också är en del av allt som händer utanför fabriken.
- Det betyder att man jobbar nära sina viktigaste strategiska leverantörer, att man delar kunskap och erfarenheter med andra fabriker och att man på så sätt tar till sig teknikutveckling och kunskap som finns utanför fabrikens gränser, säger Jon Bokrantz.
Benchmarkingverktyg
I projektet SMASh berättar Jon Bokrantz också att de utvecklat ett benchmarkingverktyg, som bygger på ungefär 100 frågor som ställs till underhållschefen och produktionschefen på en fabrik och använder sig av en statistisk modell för att räkna ut ett resultat för fabriken.
- Man får då ett resultat som visar hur det ser ut med Smart Maintenance i fabriken och kan jämföra det mot andra delar av svensk industri. På så sätt kan man få hjälp att utveckla en implementeringsstrategi för hur man ska digitalisera sitt underhåll i framtiden, förklarar Jon Bokrantz.
Han talar också om att de använt benchmarkingverktyget på nästan 150 fabriker i Sverige.
- Vi har en vetenskapligt bevisad effekt att de fabriker som jobbar bra med Smart Maintenance presterar bättre än de fabriker som inte gör det. De uppnår en högre underhållsprestanda och får en bättre fungerande fabrik, säger Jon Bokrantz.
Nödvändigt villkor
Jon Bokrantz beskriver att resultaten från den utvärdering som gjorts av svenska fabriker med hjälp av benchmarkingverktyget visar att det är nödvändigt att jobba med Smart Maintenance för att kunna uppnå en hög underhållsprestanda.
- Om man vill få en riktigt högpresterande fabrik så måste man jobba med Smart Maintenance och då har vi konceptet och verktyget så att vi kan hjälpa svenska fabriker, säger Jon Bokrantz.
Jon Bokrantz tillägger emellertid att det är viktigt att poängtera att konceptet Smart Maintenance kommer från svensk industri själva.
- Det är industrin som har utvecklat det här konceptet med hjälp av oss, påpekar Jon Bokrantz.
Globala trender
Anders Skoogh, som är professor vid institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers Tekniska Högskola och ansvarig för Chalmers forskning inom Smart Maintenance, har även studerat globala trender inom utvecklingen av Smart Maintenance och datadrivna beslut.
Underhåll har plötsligt blivit ett område med hög prioritet inom både industrin och den akademiska världen. En anledning till detta är enligt Anders Skoogh vikten av att säkerställa ett snabbt och jämnt produktionsflöde och en annan anledning, som är ännu viktigare, är att underhåll kommer att ha en avgörande roll när det gäller att möjliggöra framtida digitalisering inom industrin, eftersom kraftigt automatiserade fabriker kommer att kräva nära felfri produktion.
