Panna, effektiv rökgasrening och smarta elkraftssystem är bland det första vi tänker på när det kommer till industriella byggnader som kraftvärmeverk. Men för att logistiken och flödet ska flyta på krävs det också en genomtänkt arkitektur. En estetisk form som ofta har mycket mer arbete bakom sig än vad man kan tro.
Faktum är att arkitekturen kan vara bland det mest utmärkande på dessa industriella byggnader och mer genomtänkt än vad byggnaden kanske avslöjar. Tomas Hago från Liljewall arkitekter berättar om gestaltningens betydelse och varför den formgivande processen kan vara så utmanande.
– Det finns en ganska stor frihet när det kommer till att jobba med gestaltning och fasader, ramarna är inte lika snäva och styrda av innehållet på samma sätt som för till exempel bostäder. För ett kraftvärmeverk handlar det om att bygga ett klimatskal, en byggnad runt ett antal stora maskiner. Man är inte lika styrd av våningsplan eller av de krav som finns kring ett bostadshus med sovrum och fönster. Samtidigt måste man arbeta varsamt med skala och proportioner då kraftvärmeverk är stora och synliga byggnader som måste fungera väl med sin omgivning.
– Förutom den yttre gestaltningen på byggnaden får man inte glömma att det är en arbetsplats, dels under den dagliga driften men även vid revisionstillfällen när väldigt många personer skall röra sig samtidigt i anläggningen. En tydlig struktur och orienterbarhet är viktigt, likaså att det finns utblickar och dagsljus. Många studiebesök görs på anläggningarna och vi försöker skapa fina stråk att röra sig i, i byggnaden. Till exempel stora glasade fasader uppe på panntoppshöjd ger spektakulära vyer ut över landskapet, på ett sätt som man kanske normalt inte brukar uppleva.
Närhet till kommunikationer
Vid placering av nya kraftvärmeverk är närheten till kommunikationer en viktig faktor, till exempel en motorväg för effektiva bränsletransporter. Likaså närhet till städerna för korta ledningsdragningar för distribution av fjärrvärme och så vidare. En mer medveten gestaltning motiveras också av anläggningarnas närhet till infartslederna vid städerna.
– Vi vill gärna vara med tidigt i processen, då vi tycker att vi som arkitekter kan bidra med ett helhetstänk för alla delar i projektet, från lokalisering, till logistik och flöden på tomten. Vi vill gärna kunna paketera alla maskiner och processutrustning på ett effektivt och rationellt sätt i en vacker byggnad. Vi älskar att knåda i alla delarna tills vi hittar en lösning där alla pusselbitarna faller på plats, med den bästa processlösningen, smarta kommunikationer och en tilltalande miljö, invändigt som utvändigt.
Fjärrskalan en viktig del
Tomas Hago tar kraftvärmeverket i Uppsala som ett exempel för att förklara processen från början till slut och varför logistiken spelar en stor roll.
– Steg ett är att analysera omgivningen, vad har vi för yttre förutsättningar att ta hänsyn till, hur kommer en stor byggnad på den platsen uppfattas på håll? Samverkar byggnaden med något annat? För projektet i Uppsala var vyn från den södra infarten till staden extremt viktig att ta hänsyn till och testa olika former, kulörer och gestaltning. Det nya kraftvärmeverket skulle bilda ett nytt landmärke i staden jämte kyrkan och slottet. Det var viktigt att den nya byggnaden visade stor hänsyn, därför valde vi att placera byggnaden på tomten så att den i vyn från vägen hamnade så långt från kyrkan som möjligt. Vi gav byggnaden en mjukt rundad form för att den skulle se mindre dominerande ut. Steg två är att analysera tomtens förutsättningar, säkerställa bra trafikflöden då transport av bränsle till anläggningen är viktigt. Efter det kan man börja placera ut de olika byggnader som krävs, pannbyggnaden, bränslemottagningsbyggnader och övriga komplementbyggnader. Flödet och logistiken varierar också från olika kraftvärmeverk beroende på vilket bränsle som används – som avfall eller flis. Steg tre är att lösa de inre layouterna och placera processens delar så de bildar en välfungerande helhet.
Enkla rationella flöden A och O
– När det sedan gäller självaste byggnaden så gillar ju vi arkitekter helhet, att saker hänger ihop. Det ska inte vara för många byggnadsdelar som ”hamnar där de hamnar”, utan finns det möjligheter vill vi gärna koppla samman så många komponenter som möjligt till en helhet med bra samband, både för process och för verksamheten. Finns en rationell och bra stomme blir det också enklare att bygga, interna samband blir kortare och effektivare för personalen.
Den svåraste biten
– När layouten och designen är satt kvarstår den svåra biten att säkerställa att alla kvaliteter man löst under projektering också genomförs. Det är en stor utmaningen att behålla visionen och få alla discipliner att sikta mot samma mål. Det kan ibland vara den mest krävande delen i ett projekt. Det sker alltid förändringar, nya maskindelar ska in, nya funktioner ska in, eller vissa saker utgår. Då är det viktigt att backa några steg, inte kompromissa bort en kvalitet för snabbt utan skissa en vända till och anstränga sig lite extra, för att lyckas bibehålla helheten. Det finns alltid en lösning. Ofta låser man layout och design i ett tidigt skede i projektet innan man vet vilken processleverantör det blir och innan man vet de verkliga fysiska förutsättningarna för de olika maskindelarna. Att hitta en design med en inbyggd flexibilitet från början är en utmaning.
– Vi siktar alltid högt, drömmen är att hitta lösningar där layouten för processen och byggnaden samverkar optimalt och där man lyckas hitta det där lilla extra och unika i gestaltningen, varje projekt är unikt med sina unika förutsättningar. Det behöver inte vara storslaget och dramatiskt, bara väldigt medvetet och genomtänkt, med en slags självklar elegans.
Energieffektivitet ett framtida mål
Ett miljöcertifierat kraftvärmeverk har ännu inte kommit upp på dagordningen, men enligt Tomas Hago finns det en framtid inom energieffektivitet och en förhoppning om att våra energiproducenter kommer att ligga i framkant när det kommer till en miljöanpassad produktion.
– Vi har försökt driva frågor om energieffektiva lösningar och låta projekten bli förebilder, bland annat genom att integrera solceller och vindkraft i anslutning till kraftvärmeverken, men än så länge har liknande idéer varit ganska svåra att få igenom. Eller som i Uppsala med växthus i anslutning till anläggningen, där man bland annat skulle kunna nyttja spillvärme för en året-runt odling. Dock ser vi en liten ändring i sikte, bland annat på den nya panncentralen vi ritade åt Varberg Energi, där en hel gavelfasad mot söder är klädd med solcellspaneler. Jag tror att energibolagen kommer vilja ligga i framkant med energieffektiva lösningar och alternativa produktionsmetoder.
