För andra året i rad hölls Kraftvärmeseminariet på konferensanläggningen Yasuragi på Hasseludden utanför Stockholm. Cirka 250 deltog varav 34 utställare. En gemensam nämnare för många talare var miljön där svensk kraftvärme också ligger i framkant.
Varberg Energi minskade koldioxidutsläppen med 45 000 ton per år
Varberg Energi AB har trots ökat invånarantal och ökad förbrukning av el och värme lyckats sänka utsläppen av växthusgaser. Förklaringen är satsning på förnybara bränslen – flis, solceller och vindkraft, samt ett långvarigt och tätt samarbete med pappersmassaföretaget Södra Cell AB. Redan för 13 år sedan beslutade man att dra en 18 kilometer lång fjärrvärmeledning till fabriken som länge haft problem med överskottsvärme. I dag står 86 procent av Varberg Energis fjärrvärmeproduktion på totalt 161 gigawattimmar av restvärme från Södra cell.
Andra lösningar som Varberg energis vd Carl Arne Pedersen berättade om är två nya flispannor på 10 megawatt vardera med en årlig produktion på 45 000 megawatt. Dessa har kompletterats med en ackumulatortank med en värmelagringskapacitet på 120 megawatt. Som grädde på moset har man på ena väggen av anläggningen installerat 450 kvadratmeter solceller med en effekt på 60 kilowatt.
Dessutom har det kommunala energibolaget satsat stort på vindel. Snart är man uppe i åtta vindkraftsparker som sammanlagt står för en procent av Sveriges totala vindkraftsproduktion.
Som grädde på moset har man även installerat solceller på 450 kvadratmeter med en effekt på 60 kilowatt av anläggningens ena väggsida.
Carl Arne Pedersen påpekade att kraftvärmebranschen kan göra väldigt mycket vad gäller långsiktiga och hållbara lösningar.
– Vår minskning av växthusgaser är 750 kilo per år och invånare i kommunen vilket är detsamma som 45 000 ton mindre koldioxid. Det är lika mycket som bilismen i hela Halland har ökat under tio år, sade Carl Arne Pedersen.
Stora utmaningar vid bygget av KVV8 Värtan
Det sägs att nöden är kreativitetens moder. Om man med nöd menar trångt utrymme och ytterst avgränsade transportmöjligheter stämmer talesättet väl in på Fortums nya biokraftvärmebygge, KVV8, i Värtan i Stockholm.
Till exempel har maxhöjden på bygget begränsats av detaljplanen till 22 meter vilket innebär att mittendelen av anläggningen, där också CFB-pannan placerats, lagts 14 meter under mark. Transporterna har man löst genom att bränslet, då främst flis, kommer att tas via hamnen, varav en stor del också levereras med fartyg.
När anläggningen står klar och satts i drift för full produktion 2016 beräknar man att el- och fjärrvärmeproduktionen kommer att minska koldioxidutsläppet med upp emot 650 000 ton per år med antagande att elen ersätter kolkondens i det nordeuropeiska elproduktionssystemet.
– Det är en enorm koldioxidsänka som vi investerar i. Det motsvarar ungefär lika mycket som 60 procent av biltrafiken i Stockholm Stad bidrar med under ett år, sade Mats Strömberg, som leder projektet.
Även ekonomiskt räknar man med att hamna på plussidan via kraftintäkter både från el- och certifikatmarknaden och att man tränger undan dyrare fjärrvärmeproduktion.
Totalt 4,4 miljarder kronor beräknar man att anläggningen kommer att kosta. För den summan får man då Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk med kapacitet som årligen motsvarar 1 700 gigawattimmar fjärrvärme och 750 gigawattimmar el.
Många pusselbitar i bygget av bränsleberedningsanläggning
Utmaningar har inte heller saknats i bygget av Mälarenergis nya kraftvärmeanläggning i Västerås som snart är redo att tas i bruk. Även här handlar det om en övergång från fossila bränslen till biobränsle och då främst avfall från industrier och hushåll.
Peter Fridéen från Cowi Stockholm är den som lett bygget av bränsleberedningsanläggningen. Det vill säga platsen där avfallet tas emot krossas, separeras från metaller och annat material som inte kan förbrännas, vidare till en blandare och slutligen ett transportband till pannan – en cirkulerande fluidiserad bäddpanna, CFB.
Peter Fridéen redogjorde för de olika momenten och inte minst alla utmaningar som projektet inneburit. Allt från teknikval, krossteknik och logistik till lukt och arbetsmiljö. Men även pusselbitar som – organisation, anbud och genomförandeplan – som ska hamna på rätt plats och i rätt ordning.
– Det som varit särskilt viktigt för mig som projektledare var att alla hade rätt kunskap om just avfall som ju skiljer sig mycket från andra bränslen. En annan viktig del har varit att ta hjälp av en 3D-samordnare för att hålla koll på alla krockar som kan inträffa i bygget. Till exempel så att inte en balk sitter i vägen när ventilationen ska installeras.
Stora problem i arbetsmiljön av träpellets
Den svenska produktionen av träpellets är bland den största i världen. Den främsta anledningen är omställningen från fossila bränslen till förnybara biobränslen samt ett sätt att bli självförsörjande på energiområdet. Men sett till arbetsmiljön har träpellets inte lika goda egenskaper.
Katja Hagström, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicinska kliniken på Örebro universitetssjukhus, berättade att olika ämnen i träet och inte minst dammet som bildas både kan ge orsak till astma, allergier och sämre lungfunktion.
Mätningar har också visat att utsatta miljöer ligger mellan 33 och 45 procent över gränsvärdet, 2 milligram per kubikmeter luft.
Katja Hagström efterlyste därför åtgärder i de arbetsmiljöer som hanterar träpellets eller annat trämaterial för att minska spridning av olika partiklar i luften. Till exempel genom att bygga in hanteringen, öka ventilationen och inte minst förbättra möjligheterna att städa.
– Helst bör man ha centraldammsugare med uttag i varje utrymme, slangar i varje rum som är töjbara så att man når överallt, sade hon och påpekade särskilt vikten av att inte städa med tryckluft:
– Gör inte det! Det enda som händer är att dammet förflyttas, problemet är kvar och dammet som virvlar upp kan orsaka ännu större besvär.
Tysk kolkondenskraft kan ersättas med svensk el
Svenskar konsumerar tre gånger så mycket el jämfört med konsumtionen i länder i övriga Europa, totalt 140 terawattimmar (2012). Till största delen kommer den från vattenkraft, kärnkraft, en liten del vindkraft och bioeldade kraftvärmeverk som sammantaget släpper ut nästan ingen koldioxid. Samtidigt producerar till exempel Tyskland el i ett antal kolkondenskraftverk – där förövrigt värmen, 70 procent av energiinnehållet, går ut i kyltorn.
Björn Karlsson, energiprofessor vid Linköpings universitet, menar att det bästa vore om vi i Sverige minskade vår elkonsumtion och i stället sålde överskottet till kontinenten. På sås ätt skulle de europeiska utsläppen av koldioxid kunna sänkas rejält.
– Problemet är att vi fortfarande tänker lokalt och struntar i det globala klimatet. Enda lösningen på det är någon form av prissättning på miljön, vilket skulle vara en stor fördel för svenska elbolag. Även om det skulle innebära höga priser för konsumenterna.
– Folk i branschen brukar säga – förnybart måste få massa subventioner. Det är inte sant. Problemet är att de fossila bränslena inte bär sina egna kostnader. Gjorde de det skulle förnybara bränslen bli hur lönsamt som helst.
Bränslet styr valet mellan CFB- och BFB-panna
Fluidiserande bäddar finns i två tekniker, den bubblande (BFB) och den cirkulerande (CFB). Bägge utgår på sätt och vis från samma metod, att med hjälp av en bädd av sand som antingen bubblar eller cirkulerar, öka kontakten mellan bränslet och luften. Därefter är det en rad faktorer som styr vilken förbränningsteknik som passar bäst.
Jan Olofsson från Metso Power AB förklarade att först görs analyser för att ta reda på bränslets karaktäristika. Hit hör storleksfördelning, fukthalt, värmevärde, askhalt och så vidare. Vid okända bränslen – avfall och vissa biobränslen – görs en djupare kemisk analys av askans innehåll och hur kritiska ämnen frigörs vid förbränningen. Det gäller främst klor, svavel, kalium, natrium, kalcium bly och zink som kan bilda beläggningar och slagg i pannan. Andra viktiga faktorer som påverkar valet av teknik är flexibiliteten, till exempel vad gäller bränsleblandningar, och då även ta hänsyn till emissioner och ångdata.
Enligt Jan Olofsson kan den som bara har biobränsle, till exempel bark med hög fukthalt, lugnt välja en bubblande bädd. Men i de fall man använder en mix eller ett bränsle med högt värmevärde, till exempel kol, passar CFB-pannan bäst.
– Det är på grund av att man i en CFB-panna kan styra cirkulationen av bäddmaterial och med den bäddtemperaturen. Detta ger också större möjlighet att minska rökgasemissionerna.
