När Örtoftaverket började byggas, i mars 2012, inleddes bygget av Lunds Energikoncernen. Företaget har nu bytt namn till Kraftringen, bygget har löpt på bra och snart, i mars 2014, är det dags för invigning. Den två år långa vägen dit har varit tekniskt komplicerad, med mängder av installationer. Nu har värme och el börjat levereras i begränsad skala.
Det är ett par månader kvar till Örtoftaverket är i full drift, men redan leverera verket både värme och el. Värme började levereras till fjärrvärmenätet i slutet av november och från Lucia levererar verket också el. Vid full drift svarar förnybara bränslen för drygt 80 procent av energiproduktionen.
I hjärtat står pannan
I hjärtat av Örtoftaverket står den 50 meter höga pannan, som kommer att reducera koldioxidutsläppen med cirka 205 000 ton per år. Pannan är en cirkulerande fluidbäddspanna med överhettare i sandåterföringen. Det innebär att den tillförda förbränningsluften har så pass hög hastighet att cirkulation av bäddmaterialet uppstår via en partikelavskiljare.
– Bränsle tillförs vid sandåterföringen och tack vare bäddens kraftiga turbulens blandas bränslet snabbt och jämnt med sanden, sade Lars Hammar tidigare i år, projektledare för pannprojektet. Förbränning sker i större delen av eldstaden vilket ger en jämnare och mer lättkontrollerad temperatur. Sand och grövre askfaktioner återförs till eldstaden via avskiljaren. Pannan klarar skiftande bränslekvaliteter och många olika sorters bränslen eller bränsleblandningar.
Generator på 62 ton
I juni levererades turbinen som ska driva generatorn. Även detta var ett omfattande projekt. Turbinen drivs av den ånga som produceras i ångpannan. Den installerades av tillverkaren Doosan Skoda Power som även svarade för specialistutbildning av personalen.
Generatorn, som väger 62 ton, testades hos ABB i Västerås. Ett flertal transformatorer kommer att installeras.
– Dessa har vi själva upphandlat från ABB, berättade Bengt Andersson, detta delprojekts projektledare, i juni. Den största transformatorn ska kopplas till generatorn för öka primärspänningen från 10 kilovolt till 130 kilovolt. En annan transformator betjänar anläggningens hjälpkraftssystem. Den transformerar ner spänningen från 130 kilovolt till 10 kilovolt. Därutöver ska tio mindre lokaltransformatorer installeras på olika ställen i kraftvärmeverket. Dessa ska transformera ner spänningen från 10 kilovolt till 690 respektive 400 volt, beroende på vilken utrustning som ska drivas.
Örtoftaverket länkades samman
Över tio kilometer rör har lagts ned i marken för att förbättra anslutningen mellan Gunnesboverket och Örtoftaverket. Arbeter blev färdigställt i oktober. Rören som transporterar fjärrvärme från Örtoftaverket har en yttre diameter på 800 millimeter, en invändig på 500 millimeter och 300 millimeters isolering. Vattnet släpptes på i tio etapper, för att rören skulle vänja sig vid vattentemperaturer på runt 120 grader. Hela tiden bevakades utvidgning och rörelser som uppstod till följd av temperaturförändringen.
Flera sorters bränsle hanteras
Anläggningen kan hantera flera sorters bränsle. Normalbränslet blir skogsflis, returträ och torv. Totalt handlar det om cirka 800 000 kubikmeter/s (s = stjälpt mått flis) per år eller 4 000 kubikmeter/s per dag. Mixen kan varieras för att ge bästa möjliga totalekonomi och bereds och hanteras med hjullastare på bränslegården.
– I den stationära krossanläggningen kan vi bereda bränslen till flis i egen regi, säger Jakob Thynell, delprojektledare. Det ökar flexibiliteten för bränsleinköpen och sänker kostnaderna. En järnväg ska anslutas inom ett par år. Det ökar möjligheten att få bränslen från en större region och minskar samtidigt transporternas miljöbelastning. Beräkningar visar att merparten av bränslet fram till 2016 kommer att transporteras högst fem till tio mil, eftersom bränsletillgången i närområdet är god. Korta transporter är viktigt för hållbarhetsprofilen och ”närproducerat” bränsle ger arbetstillfällen i regionen.
