Det nya samägda biokraftvärmeverket Bomhus Energi i Gävle har en modern panna. Pannan är ett resultat av ett samgående mellan kommunalägda Gävle Energi och BillerudKorsnäs och anläggningen, som ägs till hälften av vardera part, ligger inne på BillerudKorsnäs område i Bomhus.
Men varför väljer ett börsnoterat företag och kommunaläga Gävle Energi att bilda bolag tillsammans?
– Vi ser på det här som en win-win för båda parter genom att vi delar på investeringen. Hade vi byggt en egen biobränslepanna för kommunens behov hade den inte blivit så här stor. Dessutom hade vi inte kunnat påverka BillerudKorsnäs oljeanvändning som vi nu gör, säger Carina Blank som är kommunstyrelsens ordförande i Gävle.
Hon berättar att Gävle växer kraftigt vilket innebär en expansion för fjärrvärmen i kommunen. Med detta i ryggen och kommunens höga miljömässiga mål ser hon investeringen som något hållbart, både sett till miljön och ekonomin.
Tre anställda
Bomhus Energi AB heter det nya samägda bolaget och redan 2010 anställdes Conny Malmkvist som vd för bolaget. Han har bara två medarbetare i bolaget, en produktionschef och en driftingenjör.
– Både samarbetet och anläggningen är unik. En panna och en turbin delas mellan två verksamheter och det gör det hela mer effektivt och mindre resurskrävande, säger Conny Malmkvist.
Miljardinvestering
Tre direkta verksamhetsmål för Bomhus Energi AB är att skapa hög tillgänglighet, låg produktionskostnad och låg miljöbelastning.
Med investeringen i Bomhus Energi och den nya indunstningsanläggningen minskar BillerudKorsnäs sin oljeanvändning med 40 000 kubikmeter per år. Investeringen kommer att landa på 1,9 miljarder kronor.
Bränslet, mestadels bark, kommer från BillerudKorsnäs och en liten del från Setra sågverk. Bioanläggningen kommer i sin tur att leverera ånga till BillerudKorsnäs och Setra och fjärrvärme till Gävleborna. Totalt minskar biopannan Gävles utsläpp av koldioxid med 13 procent.
Bra för miljön
Det som gör pannan så miljömässigt bra är dels att pannan drivs på bark, dels att processen kräver en intensiv reningsprocess i flera steg och dels att den olja som används vid start och störningar av pannan är beckolja som inte är en fossil olja. Reningen, det vill säga när rökgaserna lämnar skorstenen, passerar först en katalysator, sedan slangfilter och därpå kondenseras rökgasen. Allt utsläpp – emissioner – mäts och registreras.
Processen
Det blir inte mycket till rester i den nya anläggningen. Man kan grovt dela upp det hela i ett ångsystem där biobränsle används för att producera ånga i två sodapannor, en biopanna och två elpannor. De sistnämnda används vid behov. Ångan används till pappersmaskinerna och en del av ångan går till Setra – leverantören intill som förser anläggningen med biobränsle – och till en hetvattenkondensor som värmer Gävle Energis fjärrvärmevatten. Det finns också en ångackumulator för kortsiktig inlagring.
De fjärrvärmeproducenter som finns är förutom Bomhus Energis nya panna Gävle Energis panna som kallas Johannes. Det är också en biopanna med rökgaskondensering. Även restvärme från BillerudKorsnäs industriprocesser tas tillvara och tillförs fjärrvärmenätet.
