Sverige har under lång tid haft ett stabilt elnät vilket innebär att reservkraften sällan provats under realistiska förhållanden. Men de senaste tio åren har flera stora elavbrott visat på en ökad sårbarhet inom viktiga samhällssektorer. En rapport från Elsäkerhetsverket som utkom 2012 visar att det behövs större kunskap om ansvar och regler kring hur reservkraft ska skötas.
Under senare år har reservkraftlösningar hamnat i fokus, bland annat på grund av avregleringen av elnätet men även för att det uppstått problem med strömförsörjning på flera håll i landet. Tunnelbanor utan ström, sjukhus som går på reservkraft och kärnkraftverk som hotas av förhöjda vattennivåer.
Sverige har dessutom under de senaste tio åren drabbats av flera stormar som gett allvarliga konsekvenser. Ett exempel är stormen Gudrun där över 12 000 kunder fortfarande var utan el 20 dygn efter stormen. För vissa varade avbrottet i hela 45 dagar. Dödsfall inträffade i återställningsarbetet och den samhällsekonomiska merkostnad som stormen medförde var på cirka 4 till 5 miljarder kronor. I denna summa ingår exempelvis inte kostnader för den stormskadade skogen.
Sårbart samhälle
Vi lever i ett samhällets där elberoendet ökar vilket gör oss sårbara. Ett elavbrott idag drabbar oss betydligt hårdare än vad det gjorde för 10 till 20 år sedan. Den snabba tekniska utvecklingen och den ökade användningen av el har lett till ett ökat beroende av en trygg elförsörjning. Runt om i Sverige finns därför ett antal anläggningar för reservkraft, men de är långt från tillräckliga för att klara hela det normala behovet av elektricitet i Sverige.
Reservkraften växer
Reservkraftsystem finns framför allt inom centrala samhällsfunktioner för att förhindra att personer och egendom utsätts för risker vid strömavbrott. Reservkraften skapar elektricitet oberoende av det allmänna elnätet när normal strömförsörjning faller bort vilket är avgörande för till exempel sjukhus.
Teracom, som distribuerar radio- och TV-sändningarna, har reservkraft till sina sändare liksom vissa större nyhetsredaktioner, både inom etermedia, internet, och tryckta medier.
Några elnätsföretag har även större reservkraftverk som drivs på olja. Dessa kraftverk kan startas när det råder elbrist vilket kan uppstå vid extrem kyla. Detta skedde vintern 2010, när en del av Vattenfalls reservkraftverk i Stenungsund startades på grund av sträng kyla.
Exakt hur många reservkraftsaggregat som finns installerade i Sverige är ovisst men enligt vissa uppskattningar rör det sig om cirka 60 000. Antalet förväntas dock öka ytterligare.
Enligt Elsäkerhetsverket finns det inte någon samlad statistik över reservkraftssystemens skötsel och tillgänglighet. Det är dock viktigt att innehavare av reservkraftsystem sköter drift och underhåll på ett regelbundet och korrekt sätt, så att reservkraften verkligen fungerar vid behov. Syftet med att underhålla reservkraften är att säkerställa funktionen. Men eftersom den svenska reservkraften sällan provas under realistiska förhållanden är det en utmaning att underhålla den.
Reservkraft och nödkraft
Reservkraften delas vanligen upp efter behov. Det finns anläggningar som behöver avbrottsfri kraft, UPS, och de som tål mer eller mindre långa avbrott innan reservkraften tar över strömförsörjningen. Inom standardiseringen skiljer man därför på reservkraftsystem och nödkraftsystem. Nödkraftsystemen är i första hand avsedda att upprätthålla personsäkerhet och reservkraftsystemen att upprätthålla övriga verksamheter.
Ett fast installerat reservkraftsystem består av ett eller flera generatoraggregat. Varje aggregat består av en dieselmotor som driver en växelströmsgenerator. Aggregaten behöver även bränslesystem, avgassystem, styrsystem, likströmssystem för start av dieselmotorer och elektrisk utrustning för inkoppling till den fasta elinstallationen.
Trots den tekniska utvecklingen finns det idag inga reservkraftaggregat som kan konkurrera med de kostnadseffektiva diesel- eller bensindrivna aggregaten. Problemet med dessa är dock att de kräver stora mängder bränsle vid långvariga och omfattande elavbrott.
Reservkraftens tillgänglighet
Ett reservkraftsystem består naturligtvis inte bara av den fast installerade utrustningen. För att ha en god tillgänglighet av reservkraften behövs ett kontinuerligt underhåll av de ingående komponenterna, utbildning och vidareutbildning av driftpersonal, regelbundna provkörningar av reservkraftsaggregaten och en plan för bränsleförsörjningen.
I dagsläget är dock ett generatoraggregat en kraftkälla med relativt låg tillgänglighet. Utmaningen ligger i att underhålla något som sällan används, vilket ställer speciella krav.
Exempel på reservkraft med låg tillgänglighet
Ett plötsligt och omfattande strömavbrott uppstod på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge 2007 klockan 12.13. 70 procent av sjukhusets elförsörjning slogs ut. Strömavbrottet varade i 1 timme och 22 minuter, men det tog lång tid innan verksamheterna kunde fungera normalt igen.
2008 inträffade ett jordfel på sjukhusområdet på Universitetssjukhuset i Linköping. Cirka en tredjedel av sjukhuset blev spänningslöst i 40 minuter och det tog cirka l0 timmar innan sjukhuset var uppe i normal drift igen.
2009 inträffade ett jordfel på elnätet utanför Universitetssjukhuset i Örebros sjukhusområde. Jordfelet resulterade i att hela sjukhuset blev spänningslöst. Det totala strömavbrottet på sjukhuset varade i cirka 41 minuter.
Ett strömavbrott inträffade på stora delar av Danderyds sjukhus 2010. Avbrottet pågick i 52 minuter.
2011 blev stora delar av Mälarsjukhuset i Eskilstuna helt strömlösa och avbrottet varade i 45 minuter. Avbrottet orsakades av omkopplingar i elnätet som förser sjukhuset med el.
2011 inträffade ett strömavbrott på Nyköpings lasarett. En sektioneringsbrytare i ett av lasarettets ställverk var orsaken till avbrottet och det dröjde cirka 90 minuter innan behörig personal kunde återställa strömtillförseln.
Strömavbrotten innebar att många patienter blev utsatta för stora risker.
Erfarenheter har visat att de flesta problemen med reservkraften beror på batterierna. Verkligheten är också att personalen ofta saknar kunskap och vana att hantera utrustningen vid felsituationer.
Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har lämnat rekommendationer och utöver själva utförandet av reservkraftsystemet är drift och underhåll av avgörande betydelse för systemets tillgänglighet samt driftpersonalens kompetens att snabbt kunna lokalisera fel och åtgärda dessa.
Drift och underhåll är en investering
Tillståndsbaserat underhåll är önskvärt. Det innebär att underhållet utförs beroende på behov eller tillstånd hos anläggningen. Det svåra är att känna till vilket underhåll som krävs. En förutsättning för detta är att ägaren i största möjliga mån känner till anläggningens status.
Provning är det viktigaste verktyget för att säkerställa funktionen hos reservkraften och öka dess tillgänglighet samt att få en uppfattning om anläggningens status. Provning bör utföras planerat, regelbundet och realistiskt.
Elsäkerhetsverket uppdrag
Elsäkerhetsverket har tidigare fått i uppdrag från regering att svara på hur innehavare av reservkraft sköter sina anläggningar och om det finns behov av tekniska bestämmelser för att förbättra reservkraftsystemens tillgänglighet.
I den rapport som utkom 2012 som ett resultat av regeringsuppdraget har Elsäkerhetsverket gjort bedömningen att inga ytterligare tekniska bestämmelser behövs för att öka reservkraftsystemens tillgänglighet. Däremot anser Elsäkerhetsverket att reservkraftsystemens tillgänglighet bör öka genom en bättre spridning av befintliga regler och rekommendationer till de ansvariga för verksamheterna, en höjning av driftpersonalens kompetens för att de ska kunna sköta reservkraftsystemen och realistiska provkörningar av reservkraftaggregaten.
Elsäkerhetsverket menar att ansvaret för att hantera ett elavbrott ligger hos de som är ansvariga för en verksamhet. Den ansvarige ska till exempel utföra regelbundna risk- och sårbarhetsanalyser och upprätta åtgärdsplaner för att hantera ett elavbrott. Innehavaren av reservkraftsystem ska också regelbundet sköta drift och underhåll och utföra realistiska provkörningar, så att reservkraften verkligen fungerar när det behövs.