Energieffektivisering av gammalt och nytt

Solceller och solfångare på Vattenfalls nya huvudkontors sedumtak genererar el och värme. Foto: Per-Erik Adamsson
Solceller och solfångare på Vattenfalls nya huvudkontors sedumtak genererar el och värme. Foto: Per-Erik Adamsson
Kulturminnesmärkt 60-talsbyggnad anpassas till dagens energikrav. Foto: AMF Fastigheter
Kulturminnesmärkt 60-talsbyggnad anpassas till dagens energikrav. Foto: AMF Fastigheter

Fokus på hållbart byggande blir större, en viktig del handlar om energieffektivisering. Riksdagen har beslutat att energianvändningen i byggnader ska halveras till 2050. För att uppnå målet måste energianvändningen minska såväl i nya som i befintliga byggnader.

Byggnader står idag för 40 procent av Sveriges energianvändning. Riksdagen har beslutat att energianvändningen i byggnader ska halveras till 2050, jämfört med användningen 1995. Enligt EU:s direktiv ska alla nya byggnader 2020 vara näranollenergibyggnader.

Energimyndigheten prioriterar byggnadseffektivisering och finansierar 20 miljoner i forskningsprogrammet ”forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende”.

– Vi planerar redan nu inom det här området för ett större samverkansprogram tillsammans med branschen. Därför kommer ytterligare medel att tillföras området och fler utlysningar inom en snar framtid, säger Birgitta Palmberger, chef för teknikavdelningen på Energimyndigheten, i ett pressmeddelande.

Även miljöcertifiering blir allt vanligare som hjälpmedel till ett mer hållbart byggande.

Nybyggnation i guldklass

Vattenfalls huvudkontor i Solna är ett praktexempel på energieffektivisering. Kontoret, som byggts av Peab med Fabege som beställare, är certifierat Miljöbyggnad klass guld och tilldelades 2012 EU Green Building Award för nybyggnationer. 

Energianvändningen är 64 procent lägre än vad som krävs i Boverkets byggregler. Byggnaden har en tät stomme av betong. Fasaden täcks av ett glasskal. Utrymmet mellan glas och betong fungerar som skydd mot vind och kyla och på sommaren reflekteras värme. På fastighetens sedumtak finns solfångare och solceller. Genom värmeväxlare tas värmen i frånluften tillvara. För att tillgodose husets kylbehov används frikyla.

Energieffektivitet präglar även interiören. Hissarna genererar energi och belysning och ventilation är närvarostyrd.

Kulturminne halverar energianvändning

Majoriteten av byggnadsbeståndet utgörs av befintliga byggnader. För att nå energimålen, krävs därför energieffektivisering. Sweco-huset i Stockholm, är ett rådande exempel på att det är fullt möjligt att anpassa en gammal byggnad till dagens krav. Det är AMF Fastigheter som tillsammans med Sweco genomfört ombyggnationen av den kulturminnesmärkta byggnaden. Energianvändningen har reducerats med över 50 procent. Fastigheten har klassificerats på högsta nivå enligt Miljöbyggnad och vunnit Sweden Green Building Councils pris i kategorin ”Miljöbyggnad – befintlig byggnad”.

Alla våningsplan har byggts om och alla tekniska system har bytts ut för att få kontroll på luftflöden, kyla och belysning. Ventilationsaggregat med värmeåtervinning har installerats och samtliga fönster har fått högisolerande glas. För uppvärmning och kylning har ett borrhålslager anlagts som komplement till fjärrvärme.

 

Fakta

Uarda 5, Vattenfalls huvudkontor

Byggherre: Fabege

Arkitekt: Archus

Entreprenör: Peab

Hyresgäst: Vattenfall

 

Kv Trängkåren 6, Sweco-huset

Ombyggnation: AMF Fastigheter & Sweco

Ursprunglig arkitekt: Tengbom

Ombyggnation, arkitekt: Sweco

Hyresvärd: AMF Fastigheter

Hyresgäst: Sweco