Med rätt teknik kan man snabbt lokalisera fel och samtidigt se till att betydligt färre abonnenter drabbas vid ett avbrott.
Vintern 2011/2012 inträffade 1,9 miljoner elavbrott i Sverige. Cirka 79 000 avbrott varade längre än 24 timmar och det var framförallt lokalnäten som drabbades. Nyligen krävde därför Energimarknadsinspektionen tydliga åtgärdsplaner för att förhindra att liknande situationer uppstår.
Mycket arbete återstår för många elnätsbolag. Samtidigt finns kostnadseffektiva lösningar på problemen. Erfarenheten har visat att antalet elavbrott snabbt kan halveras med hjälp av ökad automation i elnätet.
Merparten av elavbrotten vintern 2011/2012 orsakades av stormar och nedfallande träd. Detta trots att nätbolagen investerat stora summor i isolerade luftledningar, markkabel och röjning av ledningsgator – att bygga bort elavbrott tar tid och kostar pengar.
Men det går att nå snabbare resultat om man samtidigt ökar automationsgraden i näten. Erfarenheter i både Sverige och Finland visar att nätbolagen på ett kostnadseffektivt sätt kan korta ner avbrottstider och se till att betydligt färre abonnenter påverkas. Resultatet är högre tillgänglighet, bättre kundservice och minskade kostnader för avbrottsersättning och avbrottshantering.
Det svenska stamnätet och de regionala näten på högspänningsnivå har idag en avancerad och automatiserad övervakning/styrning av kraftflödena. Men i lågspänningsnätet och i delar av lokalnätet finns sällan samma teknik. I elnätet närmast kunderna är möjligheterna till övervakning och fjärrstyrning ofta begränsade.
– Möjligheterna till en oavbruten leverans kan på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt förbättras genom ökad automation i lokalnäten. Tillsammans med ett mer zondindelat koncept blir det då betydligt enklare att lokalisera felen och avgränsa den skadade delen. Det innebär att färre abonnenter berörs av avbrotten, säger Jakub Gubanski vid ABB.
Zonindelningens huvudprincip är att snabbt isolera påverkan av ett fel till ett så begränsat område som möjligt. Idag bryts ofta matningen ända från mottagningsstationen och alla abonnenter längs med linjen påverkas.
Med ett zonkoncept delas nätet istället in i mindre sektioner genom att nätbrytare och lastfrånskiljare med skydds- och återkopplingsfunktioner monteras längre ner i nätet. Samtidigt utrustas last- och linjefrånskiljare, ofta befintliga, med möjligheter till fjärrövervakning och fjärrstyrning. På så sätt kan man snabbt lokalisera och avgränsa felen samt arrangera alternativa matningsrutter.
Ett av de nätbolag som redan har börjat testa intelligenta brytare i sina lokalnät är Vattenfall Eldistribution.
– Vi har under 2011/2012 installerat två OVR nätbrytare längs en 15 mil lång linje i Arvidsjaur. Den har varit en problematisk ledning för oss. När vi förut fick ett fel så slogs strömmen ut hos samtliga cirka 600 abonnenter längs linjen, säger Ola Vikström hos Vattenfall Eldistribution i Luleå.
Förutom sektionering med hjälp av nätbrytarna så har Vattenfall även bytt tidigare oisolerade luftledningar till isolerade sådana samt bytt till markkabel på vissa delar av linjen. Resultatet är imponerande – under 2012 minskade den totala avbrottstiden med hälften jämfört med åren 2007-2011.
– Det goda resultatet beror på en kombination av åtgärder, men de nya nätbrytarna har haft en viktig roll. Nu bryter vi bara bort den del som är berörd och våra andra abonnenter märker inte av felen som tidigare. Dessutom har OVR nätbrytare en återkopplingsfunktion som kan lösa ut och automatisk slå till igen om exempelvis en kvist tillfälligt skulle råka nudda ledningen, säger Ola Vikström.
Kostnaderna för att åtgärda ett avbrott längs en oövervakad linje kan ibland bli mycket höga. Idag har också de svenska nätkunderna rätt till ersättning från nätbolaget om avbrottet varar längre än 12 timmar. I Finland är reglerna ännu strängare – där omfattar avbrottsersättningen samtliga fel längre än 3 minuter.
Förutom lägre kostnader för nätbolagen samt bättre tillgänglighet och ökad service för kunderna finns också andra anledningar till att nätbolagen nu satsar på ökad automation.
Dagens elnät är byggda för central, storskalig produktion av el. Med mer lokalproducerad kraft från sol och vind kommer konsumenten ibland också ha rollen som producent och kraften behöva gå i bägge riktningarna – både till och från kund.
