Efterfrågan på biogas i Sverige är större än tillgången, särskilt efterfrågan till fordonsdrift. Men det finns stor biogaspotential i de kommunala avloppsreningsverken, visar ett försök som har utförts av JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, i samarbete med Växjö kommun.
Försök i Växjö visade att det finns potential att öka produktionen av biogas med 16 procent enbart genom att effektivisera rötningen.
– Våra resultat i Växjö gäller troligen för många andra avloppsreningsverk runt om i landet, säger Gustav Rogstrand, vid JTI.
Vid försöken, som pågick under nio månader, användes en mobil pilotanläggning för biogasförsök som har konstruerats av JTI. Tillsammans med Växjö kommun ville man undersöka om det går att få så mycket mer biogas ur avloppsslammet vid Sundets reningsverk, att det ger en nettoenergivinst även om ett energikrävande hygieniseringssteg läggs till processen. Bakgrunden var att Växjö hade utbyggnadsplaner som krävde utbyggd hygienisering.
– Fördelen med att använda biogaspiloten, var att försöken kunde utföras på plats vid Sundets reningsverk, så att resultaten baseras på den verkliga variationen i slamkvalitet och flöden, säger Gustav Rogstrand.
Resultaten visade att den totala metanproduktionen kan ökas med 16 procent, vilket ger en nettoenergivinst efter pastörisering med en tredjedel av energiinnehållet i den nytillkomna mängden metan. Den totala graden av nedbrytning, utrötningsgraden, ökade från i genomsnitt 48 procent till 62 procent. Den ökade utrötningsgraden kan leda till en minskning av risken för oönskade metanutsläpp från slammet med ungefär 70 procent.
Vid försöken prövade man också att förtjocka rötslammet mellan huvud- och efterrötning med gott resultat: man minskade vatteninnehållet och nådde en TS-halt i slammet på över 9 procent. Ett lägre vatteninnehåll minskar energibehovet vid hygieniseringen, något som kan intressera VA-branschen, då det väntas komma krav på hygienisering av avloppsslam i samband med ett nytt "slamdirektiv".
Projektet har finansierats av Växjö kommun, JTI, Svenskt Gastekniskt Center och Svenskt Vatten Utveckling.
