Tre forskargrupper vid Uppsala universitet har fått 80 miljoner av totalt 108 miljoner kronor av Energimyndigheten för forskning om solenergi. Det är den största svenska satsningen någonsin inom detta område.
Energimyndigheten har offentliggjort fördelningen av totalt 108 miljoner kronor till solenergiforskning. Av dessa går hela 80 miljoner till Uppsala universitet; 34 miljoner till området artificiell fotosyntes för solbränslen, 29 miljoner till forskning om nanosolceller (Grätzelsolceller) och 17 miljoner till forskning om tunnfilmssolceller (så kallade CIGS). Det är den största samlade satsningen på solenergi någonsin i Sverige.
– Detta är förstås väldigt goda nyheter och visar tydligt att Uppsala är centrum för solenergiforskningen i Sverige. Här finns hela bredden från syntetisk och fysikalisk kemi, biokemi och syntetisk biologi till fysik och tillämpad elektronik, säger professor Stenbjörn Styring, som leder forskningen inom artificiell fotosyntes.
I fem av de forskningsprojekt som får Energimyndighetens stöd utvecklas teknik för nya typer av solceller, medan det sjätte och största, det till konsortiet för artificiell fotosyntes, är inriktat på att omvandla solenergi till bränsle. Samtliga forskningsprojekt bedöms kunna öka andelen förnybar energi i det svenska energisystemet. Fungerande solceller finns redan idag, och nya och utökade användningsområden öppnar sig om de kan bli billigare, mer flexibla eller mer effektiva. Apparater som omvandlar solenergi till bränsle finns inte på marknaden ännu, men genom anslaget kan forskningen föras närmare detta mål.
De tre uppsalagrupperna leds av Stenbjörn Styring, Anders Hagfeldt och Marika Edoff och involverar ett hundratal forskare och forskarstuderande i Uppsala samt även forskare vid KTH, i Lund och vid Swerea IVF, Mölndal.
