Kärnkraftsindustrin blev omskakad i sina grundvalar efter Fukushima-katastrofen, men tycks nu drygt ett år senare ha återfått sitt självförtroende och växer i hela världen, med några få undantag.
Det snabbt ökande välståndet i Asien leder till stigande energibehov, som många länder tror att de bara kan tillgodose genom satsningar på kärnkraft. Kina, Indien, Sydkorea, Vietnam och Malaysia är några länder som bygger eller planerar nya kärnkraftverk. I västvärlden med USA i spetsen satsar man på att förlänga anläggningarnas livslängd. Ringhals kärnkraftverk, som står för 20 procent av Sveriges elbehov, uppgraderas för att hålla i minst 50 år tack vare en megainvestering på 22 miljarder kronor.
Fukushima-katastrofen sände chockvågor genom kärnkraftsindustrin vilket tydligt avspeglade sig på uranpriset, som hamnade i fritt fall i mars 2011. Som en direkt följd av Fukushima vidtog några länder drastiska åtgärder, som Tyskland som beslöt att avveckla all kärnkraft fram till 2022. I Italien beslöt man efter en folkomröstning att lägga sina kärnkraftsplaner på is på obestämd tid. I Schweiz planerar man att fasa ut kärnkraften till år 2034.
Bygger nya 26 nya reaktorer
Men i ett globalt perspektiv fortsätter kärnkraften att vinna terräng. Asiens två jättar Indien och Kina investerar astronomiska summor i nya kärnkraftsprojekt. Indien planerar att fjortonfaldiga sin kärnkraftskapacitet. I Kina byggs just nu 26 nya reaktorer och där planerar man att bygga ut kärnkraften med det dubbla. Landets kärnkraftskapacitet kommer med den planerade utbyggnadstakten att öka till 80 GW år 2020 från nuvarande 11,3 GW, vilket enligt experter innebär att Kina kommer att kunna leva upp till sitt mål att minst 15 procent av energikonsumtionen ska komma från förnybara energikällor och kärnkraft 2020. Det reaktorutbyggnadsprogram som Kina startat för att möta dessa mål är det största i världshistorien.
Företagsuppköp
Låt vara att Fukushima-katastrofen har påverkat kärnkraftsindustrin på ett genomgripande sätt - bland annat ska alla kärnkraftverk i Europa jordbävningssäkras och i sommar står Forsmarks kärnkraftverk på tur - tycks den inte nämnvärt ha påverkat efterfrågan på ny kärnkraft, där de främsta drivkrafterna är det ökande välståndet i Asien, och där tror man fortfarande på kärnkraft. Trots det ligger aktiekurserna i kärnkraftsföretag fortfarande långt under sina nivåer för Fukushima. Så ur ett investerarperspektiv är det köparens marknad nu, för det är samtidigt värt att notera att många företagsuppköp skett inom kärnkraftbranschen den senaste tiden. Nyligen köptes Denison Mines upp av Energy Fuels, vilket gör Energy Fuels till den största uranproducenten i USA. Förvärvet tyder på att företagen ser fram emot ökad efterfrågan. I motsatt fall skulle man väl förvänta sig nedskärningar, knappast uppköpsrundor.
Förlänger livslängden
I västvärlden byggs få nya kärnkraftverk. Här förlänger man befintliga kärnkraftverks livslängd eller uppgraderar dem. Enligt en färsk rapport från energiinformationsföretaget Global Data är USA, föga förvånande, det land som investerar mest i sina kärnkraftverk.
Rapporten slår fast att tre faktorer avgörande för hur befintliga kärnkraftverk drivs: ökade efterfrågan på el, höjda säkerhetsmarginaler och strävan att undvika de kostnader som är associerade med att bygga nya kärnkraftverk.
PLEX och PLIM
PLEX (Plant Life Extension) och PLIM (Plant Life Management) är centrala begrepp när man talar om att förlänga kärnkraftverks livslängd. PLEX är en process som går ut på att förlänga kärnkraftsverkets livslängd i dess ursprungliga utformande. Flera länder däribland USA, Kanada och Frankrike har valt PLEX-strategin eftersom den är kostnadseffektiv när det gäller att tillgodose ett ökande elbehov och samtidigt undvika att investera i nya anläggningar. PLIM optimerar anläggningarnas operativa livslängd och maximerar deras värde, så att man kan fortsätta driva dem på ett ekonomiskt och säkert sätt.
PLEX-investeringar
Den ökande globala efterfrågan på el är en av de viktigaste bidragande faktorerna till den ökade betydelsen av PLEX, enligt rapporten.
Från 2000 till 2010 ökade elförbrukningen i världen med en årlig takt på 3,5 procent, från 13 044 433 GWh till 18 454 883 GWh. Konsumtionen för 2012 till 2020 förväntas öka med 4 procent om året, från 20 114 049 GWh till 27 496 560 GWh.
För att kunna köra ett kärnkraftverk bortom dess ”bäst-före-datum” måste det naturligtvis genomgå omfattande underhållsåtgärder, renoveras och uppgraderas med ny teknik, men kapitalkostnaderna för att bygga nya kärnkraftverk är ändå betydligt högre än att förlänga ett befintligt kärnkraftverks drifttid. Kapitalkostnaden för PLIM för långsiktig drift är i sin tur lägre jämfört med investeringar i att byta ut kapaciteten. Dock kan vissa kompletterande investeringar i form av modifieringar av anläggningarna, såsom eluppgraderingar och säkerhetsåtgärder bli nödvändiga.
Nordamerika är den största marknaden för PLEX-investeringar. De värderas till 42 698 miljoner dollar och av den summan står USA för 33 656 miljoner dollar. USA:s kärnkraftsmyndighet Nuclear Regulatory Commission har gett tillstånd till att förnya 71 reaktorer. 15 stycken förnyas för närvarande och ytterligare 17 tillståndsansökningar skickats in till myndigheten.
I Europa är de största PLEX-marknaderna Frankrike, Storbritannien, Ryssland och Ukraina, där man planerar att investera 10 044, 1 870, 1784 respektive 1728 miljoner dollar.
Ringhals
Nordens största kraftverk, Ringhals, som producerar 20 procent av Sveriges el, har de senaste fem åren genomgått en omfattande uppgradering som också syftar till en livslängdsförlängning. Investeringarna fortsätter i år på reaktor 1. Ringhals livslängd var ursprungligen satt till 50 år, men när kärnkraftverket 2004 firade 30-årsjubileum gjordes man det, talande nog, under mottot ”mitt i livet”. Få tvivlar på att kärnkraftverket skulle kunna överleva både sin 50- och 60-årsdag. I princip är det möjligt att byta ut alla delar i ett kärnkraftverk utom reaktortanken.
Varje dag de senaste fem åren har lika många miljoner investerats i säkerhets-, effektivitets- och livslängsförlängande åtgärder i Ringhals. Kärnkraftsverket är föremål för åtta megaprojekt och ett hundratal mindre projekt, med en total budget på 22 miljarder kronor. Puckeln i investeringspaketet har passerades häromåret, men säkerhetshöjande åtgärder är planerade att pågå fram till 2015.
Revisionstopp på reaktor 1
I samband med revisionsstoppet på reaktor 1, som nyligen inletts och som kommer att pågå under sju veckor framåt, kommer tre av de sex lågtrycksturbiner att bytas ut. De övriga tre byttes ut under 2011. De nya turbinerna är effektivare och ger alltså mer el ut på nätet.
Anna Stålnacke, informationsansvarig på Ringhals, berättar att omkring 1300 entreprenörer, konsulter och specialister kommer att vara delaktiga i uppgraderingen av reaktor 1.
– Som vanligt under en revision passar vi på och byter ut bränslet, ungefär en femtedel av det, säger Anna Stålnacke.
Bränslet levereras som färdiga bränsleelement och transporteras till Ringhals med långtradare.
Ett av de andra stora projekten som gjorts under de senaste åren och som slutfördes 2009 var projektet Twice på Ringhals 2.
– Då bytte man ut hela kontrollrummet och all styr- och reglerutrustning, från analog teknik till digital. Det var bland annat en väldig mängd kablar som skulle in och ut, konstaterar Anna.
Sammanlagt byttes 920 kilometer gamla kablar ut och 520 kilometer nytt kablage installerades. Projektet tog längre tid än man hade räknat med; avställningen av reaktor 2 varade i 281 dygn.
- De många ombyggnationerna då komponenter bytts ut innebär att vi har producerat mindre el än vi brukar de senaste åren, säger Anna Stålnacke.
