Två nya förstudier som Grontmij har tagit fram åt Region Värmland visar att regionen har en potential att producera biodrivmedel som motsvarar mer än hälften av den mängd fossila drivmedel som används i Värmland i dag. Störst möjlighet finns inom produktion av biodrivmedel från skogsråvara.
– Värmland har en stark skogsindustri, så det finns väldigt goda möjligheter att förverkliga storskalig produktion av biodrivmedel, säger Tomas Ekbom, senior konsult på Grontmij, som har undersökt vilka potentialer regionen har att producera biodrivmedel från skogsråvara.
Genom projektet Biodriv vill Region Värmland ta reda på hur mycket biodrivmedel som kan produceras i Värmland. Förhoppningen är att projektet ska leda till politiska beslut som gör att regionen kan närma sig målet om att vara klimatneutralt år 2030 och samtidigt skapa arbetstillfällen inom framställning av biodrivmedel. En viktig del av Grontmijs uppdrag är att utreda förutsättningarna för produktion av biodrivmedel och biogas.
Förstudierna som nu ska utgöra beslutsunderlag för en regional strategi visar att potentialen för produktion av biogas och biodrivmedel producerad av skogsråvara är stor nog att ersätta mer än hälften av Värmlands konsumtion av bensin och diesel i dag. Cirka 3,5 TWh fossila drivmedel används årligen i Värmland.
I den ena förstudien har Grontmij undersökt möjligheterna att göra biogas av restprodukter från samhälle och jordbruk, som till exempel matavfall, avloppsslam, gödsel och industriavfall. Här finns en potential för att producera 180 GWh biogas vilket skulle motsvara fordonsgas till 19 000 personbilar som kör 1 500 mil per år. I kommunerna Filipstad, Karlstad, Hammarö och Säffle finns de största mängderna av restprodukter från samhälle, jordbruk och industri som kan bli biogas.
– Efterfrågan på restprodukter ökar så det börjar bli allt svårare att hitta substrat att göra biogas av. Det krävs stora volymer substrat för att förverkliga biogaspotentialen och få ekonomi i en anläggning, så därför känns det extra bra att vi hittade det här stråket med hotspots, säger Liselott Roth, Grontmijs uppdragsledare i Biodriv.
Den andra förstudien handlar om hur mycket biodrivmedel som kan utvinnas ur skogsråvara i Värmland, och de största möjligheterna finns inom bioraffinaderi, storskalig produktion av biodrivmedel baserad på förgasningsteknik. Om regionen utnyttjar hela potentialen inom produktion av biodrivmedel från skogsråvara kan Värmland producera mellan 1,4 TWh och 2 TWh årligen beroende på vilket biodrivmedel som tillverkas, och minst det dubbla om all skogsråvara skulle tas om hand. Alternativen som Grontmij har studerat är metanol, dimetyleter, syntetisk diesel och syntetisk naturgas.
Biogas produceras redan i regionen och det finns goda utsikter att öka produktionen i en nära framtid. I dagsläget finns ingen produktion av biodrivmedel från skogsråvara i Värmland, men företagen Rottneros Bruk AB och Värmlandsmetanol AB har långtgående planer på att uppföra metanolfabriker. Rottneros Bruk har ansökt om EU-stöd för en fullskalig kommersiell demonstrationsanläggning i anslutning till massabruket med driftstart 2016, där beslut väntas under 2012. Tomas Ekbom från Grontmij har haft i uppdrag åt Rottneros att delta i projekteringsarbetet samt medverkat i att ta fram EU-ansökan. Bakom ansökan står Rottneros Biorefinery AB där även Tyréns och 2GEN ingår.
– En sådan här satsning på storskalig produktion av biometanol skulle bli världsunik och skapa exportmöjligheter för hela regionen. Rottneros är ett massabruk som redan i dag hanterar stora mängder skogsråvara och har därför väldigt goda förutsättningar att skapa en kostnads- och energieffektiv process för produktion av biometanol, säger Tomas Ekbom.
