Globala system av vindar och temperaturer kan ge en tydlig fingervisning om nederbörd och vattentillgång ett halvår senare, visar nya forskningsresultat. Detta är goda nyheter för vattenkraftindustrin som vill förbättra sina prognosmodeller för att underlätta den långsiktiga vattenplaneringen - till gagn för ett förhoppningsvis stabilare och lägre elpris.
Idag utgår man från statistik om hur temperaturen och nederbörden "brukar bli". Sådan information kan fungera hjälpligt vid normalår, men i takt med att klimatet förändras blir säkrare flödesprognoser ännu viktigare.
– En flödesprognos är särskilt användbar vid ”onormala” år, som årets milda vinter eller förra årets ovanligt snörika vinter, säger Cintia Bertacchi Uvo, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska högskola som utvecklat modellen tillsammans med Kean Foster, industridoktorand från SMHI. Tillsammans ska de ta fram en prototyp av prognossystemet.
Framförallt är det vårfloderna man vill ha koll på, eftersom de är dessa som ger årets största införsel av vattenmängder i dammarna och även innebär den största osäkerhetsfaktorn. Att beräkna prognoser för vårfloder skiljer sig markant från vanliga väderprognoser.
– Vårfloden styrs av ett komplext samband mellan snömängd, temperatur och topografi. Ju längre söderut, desto mer varierar tidpunkten för vårfloden.
Hittills har forskare oftast utgått från observationer från alla år sedan 1960. Att utnyttja Cintia Bertacchi Uvos och Kean Fosters prognossystem kan enligt de två forskarna ge en 10-procentig förbättring av resultatet relativt de hydrologiska modeller som används idag.
– Vi valde att utgå från fem storskaliga cirkulationsmönstren, som till exempel ”North Atlantic Oscillation” och att kombinera olika modeller. Lokala värden av dessa från de 29 senaste åren har vi sedan matchat med vattenmängderna i Vindelälven, Ångermanälven och Ljusnan från samma period, säger Cintia Bertacchi Uvo.
Resultaten kommer snart att presenteras på European Geosciences Union General Assembly och publiceras som vetenskapligt artikel.
