Tysklands E10-flopp en nyttig lärdom

Nybyggd biodieselanläggning i Västra Tyskland nära Hamburg. Foto: RWE
Nybyggd biodieselanläggning i Västra Tyskland nära Hamburg. Foto: RWE
Cirka 500 deltagare från mer än 30 länder samlades i Berlin för att diskutera utvecklingen inom den globala biobränslebranschen. Foto: Markku Björkman
Cirka 500 deltagare från mer än 30 länder samlades i Berlin för att diskutera utvecklingen inom den globala biobränslebranschen. Foto: Markku Björkman

Internationella biodieselmarknaden har vuxit utomordentligt starkt under de senaste tio åren. Siffrorna visar en tiodubbling. På sistone har dock nyttan med biobränsle ifrågasatts. Vissa vetenskapliga rapporter pekar på att framställningen av biobränsle kan i vissa fall påverka växthusgasbalansen negativt. Cirka 500 deltagare från mer än 30 länder samlades i Berlin i slutet av januari i år för att diskutera utvecklingen inom den globala biobränslebranschen och för att utbyta erfarenheter när det gäller att realisera gemensamma hållbarhetskriterier.

Berlins 9:e Internationella kongress för biodrivmedel, "Fuels of the Future", organiserades av tyska Förbundet för bioenergi (BBE) och Unionen för främjandet av olje- och proteingrödor.

Ett av de viktigaste teman som dryftades på kongressen, var teorin om ILUC, förkortat; Indirect land use change, som i samband med tillverkningen av biodrivmedel anses verka negativt på markanvändningen, till exempel ifall skyddsvärd skog huggs ner för att göra plats åt odlingar för etanolframställning.

Detta förväntas leda till ny lagstiftning som kommer på klimatsidan under 2012. Det handlar om utsläpp av växthusgaser till följd av indirekt markanvändning genom produktion av biobränslen och flytande biodrivmedel.

Kongressdeltagarnas stora intresse för ILUC - temat bör ses mot bakgrunden av den tidigare ”bränsle kontra mat”- debatten och europeiska miljöaktivisternas kritik av EU:s tidigare biobränslestrategi.

Kritikerna hävdar att produktionen av biobränslen ökar matpriserna och svälten i de minst utvecklade länderna och bidrar till svält och olagligt beslagtagande av odlingsmark. 

Dessutom leder, säger miljöorganisationen, European Environmental Bureau (EEB), att den indirekta markanvändningen, genom produktion av biobränslen och flytande biodrivmedel, till intensifierade utsläpp av växthusgaser.

Både det tyska Förbundet för bioenergi (BBE) och Unionen för främjandet av olje- och proteingrödor avvisar dock med eftertryck påståendet om att ILUC:s multiplikatorer kan appliceras på tillverkning av biobränslen.

– Vi är oroade över för att se vad slags konsekvenser den tyska regeringen drar från den pågående diskussionen om ILUC. Om EEB:s utspel får genomslag till och med i EU:s lagstiftning, kan det innebära att alla tillverkare och leverantörer av biodrivmedel beläggs med ett CO2-straff i form av en ILUC- faktor, som helt kan stoppa utvecklingen av marknaden. Ett sådant straff skulle dock bygga på en ytterst osäker vetenskaplig grund. Följden blir fortsatt användning av fossila drivmedel, konstaterade Helmut Lamp, BBE:s styrelseordförande i sitt inledningsanförande.

Spåra upp brister
Även UFOP:s styrelseordförande, Klaus Kliem, kritiserade studien som ursprungligen hade gjorts av IFPRI Institute i Washington.

– Denna studie om indirekt ändrad markanvändning, är avsedd att bli utslagsgivande för produktionen av biodiesel tillsammans med odling av oljeväxter i Tyskland och EU i framtiden, men studien har inte ens verifierats av någon neutral vetenskaplig institution, sade Kliem.

Han underströk UFOPS yttersta avsikt att anta utmaningen om att spåra upp brister och utveckla allt effektivare metoder för reduktion av fossila utsläpp. Det ska ske i nära samarbete med oljeväxtodlare och biodieselindustrin.

– Det finns ingen verklig vetenskaplig kontroll om orsak och verkan kring de biodieselmängder som marknadsförs och säljs i dag internationellt. Att ansätta ILUC- faktorer för att detaljreglera biodrivmedel på denna tidpunkt är allt annat än försvarbart ur ett vetenskapligt perspektiv, sade Kliem.

Variationerna i resultat från olika ILUC- studier är enligt Kliem så stora att det inte går att kategorisera olika biobränslen eller dra några generella slutsatser.

– Skillnaderna i resultat beror på ett flertal olika faktorer. En viktig orsak är att det råder osäkerhet kring hanteringen av direkt och indirekt förändrad markanvändning, underströk Kliem.

Denna uppfattning delas även av Kjell Andersson, ansvarig för information och näringspolitik inom Svenska Bioenergiföreningen (Svebio).

Enligt honom är det mycket svårt, eller i praktiken omöjligt, att beräkna värden för indirekta markeffekter.

– Alla siffror som cirkulerar i debatten kommer från modellkörningar, och resultaten beror på vilka antagande som ligger till grund för modellerna, till exempel vad man räknar med för avkastningsökningar, och vilka arealer som finns tillgängliga, exempelvis outnyttjad åkermark som det finns gott om i Europa, säger Kjell Andersson. 

Han anser inte att man kan införa styrmedel för indirekta effekter på så lös vetenskaplig grund. Dessutom har de odlare och företag som straffas med sådana styrmedel små möjligheter att påverka det som sker i en helt annan del av världen.

– Om vi vill skydda regnskog mot avverkning gör vi det bäst genom att samarbeta med och påverka de länder som har problem med illegal avverkning, förklarar Kjell Andersson.

Gott om areal

Ifråga om tyskt biobränsle, kräver tyska UFOP istället statligt investeringsskydd, som baseras på biodieselns genomsnittliga försäljningsvolym för åren 2008-2010, som uppgick till 10 miljoner ton biodiesel, för upprustning av befintliga anläggningar, så att de ekonomiskt viktiga incitamenten kan upprätthållas.

– UFOP räknar med att särskilt i Östeuropa finns fortfarande rejält med tillgänglig areal, som kan användas för produktion av rapsolja och biomassa, förklarade Klaus Kliem.

Klaus Kliem meddelade också att UFOP kommer att presentera snart en djupgående studie om dessa markpotentialer.

– Förutom att dessa arealer kan användas för produktion av biodiesel kommer branschens aktörer därigenom även kunna skapa nödvändiga incitament för produktion av livsmedel med tanke på grödornas rotationssystem, betonade Klaus Kliem.

En av kongressens sju olika diskussionspaneler hade ämnet "hållbar produktion av biodrivmedel" som ett centralt tema. Dr. Matthias Nickel, avdelningschef för tyska Jordbruks- och näringsministeriet föredrog om hållbarhetskriterierna så som de återges i EU- direktivet för främjande av förnybar energi (RED).

– De som hävdar att biobränsle bidrar till växthuseffekten är dåligt pålästa. De borde veta att den koldioxid som frigörs vid förbränning till motsvarande del tas upp i naturens kretslopp av skog och växter, sade Matthias Nickel.

Renewable Energy Directive, RED, är EU:s klimatpaket och föreskriver att andelen förnyelsebar energi i EU ska uppgå till 20 procent år 2020. Denna andel fördelas inom medlemsstaterna och där medlemsstaterna får unika mål att uppnå för andel förnyelsebar energi av den totala användningen av energi inom medlemsstaten.

För en tillverkare av biobränsle finns det tre sätt att påvisa överensstämmelse med EU:s hållbarhetskriterier; 1. överensstämmelse med ett nationellt system (medlemsstaterna), 2. överensstämmelse med ett frivilligt system (privata organisationer, icke-statliga organisationer) 3. och som följd av ett bilateralt avtal.

Kongressens andra dag var indelad i mer specifika, parallella sessioner, som behandlade allt mellan biodiesel, bioetanol, vegetabiliska oljor och biometan.

E10 flop
Europeiska biobränsleproducenter har stort behov av råvaror för sin egen verksamhet. Sessionen om etanol diskuterade bland annat det svårtsålda biobränslet E10, trender och framtidsutsikterna för import av biodrivmedel från Brasilien och så kallade andra generationens etanol.

Michael Niedermeier från tyska bilisternas intresseorganisation, ADAC, informerade kongressdeltagarna om förra årets svårigheter att marknadsföra E10.

Införandet av E10 i Tyskland och Finland misslyckades på grund av dåligt förberedda introduktionskampanjer, vilket gjorde konsumenterna osäkra och minskade därmed efterfrågan jämfört med prognoser. Flera aktörer stängde eller drog ner sin produktion under sommaren, förklarade Niedermeier.

I Frankrike gick det enligt honom något bättre eftersom bensinmacksägarna hade klistrat tydliga listor med de bilmärken som tål E10 direkt på pumparna.

Etanoljätten Brasilien
Brasilien är redan en stor producent av bioetanol som har sitt ursprung från sockerrör. Landet planerar att utöka ytterligare sin kapacitet av bioetanol.

Vi ser framtiden an med tillförsikt. Flera lovande projekt för tillverkning av cellulosahaltig etanol och biobutanol har inletts i Brasilien under förra året, berättade Lola Una Cardenas, representanten för landets Förbund för sockerrörsindustri, (UNICA).

Trots att den brasilianska sockerrörsbranschen under de senaste tre åren har drabbats av finansiella påfrestningar, räknar Lola Una Gardenas med fortsatt tillväxt.

– Etanol och socker bidrar fortfarande mest till Brasiliens BNP, men en hel del nya produkter kommer att öka energisektorns inkomster och bli allt viktigare. Värdet på förnybar energi som utvinns från sockerrör motsvarar redan cirka 400 miljoner dollar per år. Vi räknar med att även denna sektor kommer att växa avsevärt under de kommande åren, sade Lola Una Gardenas.

I linje med kongressens titel, ”framtidens bränslen” enades deltagarna om att biobränslen utgör ett livsnödvändigt och i många fall det mest lovande redskapet för att hjälpa EU:s medlemsländer att uppnå sina ambitiösa mål ifråga om minskning av co2-utsläpp.