Behovet av baskraft kräver nya kärnreaktorer

Det är nu klart att ett nytt kärnkraftverk kommer att byggas i Pyhäjoki i Finland, närmare bestämt på halvön Hanhikivi i Bottenviken.Bild: Fennovoima Oy
Det är nu klart att ett nytt kärnkraftverk kommer att byggas i Pyhäjoki i Finland, närmare bestämt på halvön Hanhikivi i Bottenviken.Bild: Fennovoima Oy

Inom den närmaste tiden måste frågan om framtida tillförsel av baskraft för den svenska industrin lösas. Komplementenergi som i huvudsak vindkraft får en allt starkare roll i vårt energisystem. Men det löser inte industrins stora behov av säker och stabil tillgång på baskraft. Därför är det av avgörande betydelse att den svenska kärnkraften utvecklas. Nya reaktorer måste ersätta de gamla vi har.

Alternativ som olje- och kolkraft finns inte längre på dagordningen för vår framtida elförsörjning. Eftersom kärnkraften är mycket kapitalintensiv och tar lång tid att projektera och bygga, måste besluten om en första ersättningsreaktor tas så snart som möjligt. I vårt grannland Finland har man för länge sedan insett betydelsen av säker och billig baskraft. Trots de olyckliga händelserna vid översvämningen av kärnkraftverket Fukushima, visar dessutom GfK:s samhällsbarometer att en majoritet av Sveriges befolkning, närmare bestämt 58 procent, är uttalat för kärnkraft.

Byggandet av ett nytt modernt kärnkraftverk är ett tekniskt och industriellt projekt som Sverige behöver. Fort farande finns ett stort kunnande kvar i landet, trots politiker som Birgitta Dahls (s), Olof Johanssons(c) och allehanda miljöpartistiska språkrörs idoga försök att utplåna och förbjuda forskning och utveckling av kärnteknik i Sverige. Här öppnas möjligheten att satsa på senaste teknik och en närmast idiotsäker konstruktion som i jämförelse får Fukushima att framstå som en T-Ford från 1900-talets tidigare år.

Nu visar också forskning att det finns ett nytt kärnbränsle som är både effektivare och säkrare än traditionella kärnbränslen. Detta innehåller förutom urandioxid även ämnet berylliumoxid. Nu sker en utveckling av det nya bränslet för kommersiellt bruk i nuvarande och nästa generations kärnreaktorer.

Samtidigt har intresset för kärnreaktorer i miniutförande ökat kraftigt. Och flera nya modeller har sett dagens ljus för lansering på marknaden. En minireaktor kan byggas och tas i drift på mindre än ett år och är naturligtvis ojämförligt billigare än en normalstor reaktor. Vissa av dessa modeller är till och med överkomliga för fattiga regioner i världen.

För Sveriges regering och Riksdag handlar det nu om att undanröja eventuella hinder så att svensk industri kan påbörja projektet med att bygga ett nytt kärnkraftverk. Det är sådana satsningar som gör att industrin kan stanna i landet och att vi kan trygga vårt välstånd för framtiden.