Även enligt de mest optimistiska prognoserna från International Energy Agency (IEA) kommer koldioxidutsläppen i världen att fortsätta öka under överskådlig tid. Med ”gröna” bränslen, vind- och vattenkraft kan ökningen mattas av något, men det är marginellt. Alla miljövänliga kraftkällor sammantagna påverkar mindre de framtida utsläppen än energieffektiviseringar.
Bara med energieffektiviseringar kan man få utsläppskurvan att ligga kvar på dagens nivå år 2030. Slutsatser som energiteknikjätten ABB drog stora växlar av när de för ett stort europeiskt pressuppbåd visade upp olika toppmoderna anläggningar i Finland som exempel på hur man kan optimera energianvändningen.
ABB har tagit IEA:s klimatberäkningar till en ny nivå. Om det är sant att energieffektiviseringarnas andel av minskningen av de framtida koldioxidutsläppen är 54 procent, som IEA förutspår, finns den största miljövinsten att hämta hem på det området inom industrin.
– En fjärdedel av primärenergin och en tredjedel av den producerade elen används i industriella processer, berättade Pekka Tiitunen, chef för ABB:s division för lågspänningssystem.
Hårdrar man resonemanget skulle man kunna koka ned hela klimatfrågan till någonting ganska litet – elektriska motorer. Effektiva motorer – med hög verkningsgrad och låga förluster – skulle då vara den enskilt största bidragande faktorn för att minska koldioxidutsläppen. Enligt ABB bidrog deras frekvensomriktare, som används för att justera motorers hastighet, till en minskning av koldioxidutsläppen med hela 85 miljoner ton 2008.
Dessvärre står olika nationella marknadshinder i vägen för mer omfattande energieffektiviseringsåtgärder, menar ABB . Många av dem beror enligt dem på brister i de lagliga regelverken.
Aluminiumindustrin
Förutom för miljöns skull har industrin naturligtvis ett stort ekonomiskt egenintresse av att energieffektivisera. I den energislukande aluminiumindustrin till exempel står elkostnaden för över 70 procent av intäkterna. Pappers- och massaindustrin, som ibland brukar anföras som exempel på en industrigren med hög energiförbrukning, är betydligt mer energisnål för där är motsvarande siffra drygt 11 procent.
Ett företag som ABB, som specialiserat sig på en sådan framtidsteknik som energieffektiviseringar, i alltifrån fartyg och serverhallar till olje- och gasindustrin, borde gå som tåget. Det finns heller ingen anledning att klaga för ABB, som för andra kvartalet i år rapporterade en ökning av nettovinsten med 43 procent till 893 miljoner dollar.
Särskilt divisionen Power Systems visade god tillväxt med hög efterfrågan på just energieffektiva motorer och lågspänningssystem. Sämre har det gått för ABB i Finland, som redovisade ett lägre resultat 2010 än 2009 och där har mer än 500 personer fått sluta. ABB är ändå fortfarande Finlands fjärde största industriarbetsgivare med mer än 6000 anställda.
Nordens största solpanelsanläggning
ABB i Finland har också flera spektakulära installationer att visa upp. I Helsingfors ligger bland annat Nordens största solpanelsanläggning, på taket till ABB:s fabrik för frekvensomriktare.
Anläggningen, som högtidligen invigdes förra året av Finlands näringsminister, används för att ladda batterier till fabrikens gaffeltruckar och kapa toppar i energianvändningen. Trots regn och rusk och gråmulet väder när journalisterna besökte fabrikstaket, genererar det en hel del el. Det räcker med att lite dagsljus sipprar fram genom molntäcket för att solpanelerna ska producera 160 000 KWh per år.
ABB:s personal betonade två svårslagbara fördelar med solpaneler, som är giltiga hur lite solen än lyser - solpaneler behöver inget underhåll och de har nästintill oändlig livslängd.
Serverhall under Uspenskikatedralen
En annan ”sevärdhet” inom energieffektiviseringar är en underjordisk serverhall, kyld med havsvatten från Östersjön. Serverhallen ligger under den berömda Uspenskikatedralen mitt i Helsingfors. IT-företaget Academica, som äger servrarna, kallar serverhallen för den mest energieffektiva i världen. Den värme som avges från servrarna matas in till Helsingfors kommunala fjärrvärmenät där den värmer upp motsvarande 500 hushåll.
Likström till fartygen
Inom sjöfarten finns stora potentialer för energieffektiviseringar. Nästan 80 procent av den globala handeln i volym räknat transporteras till sjöss. De senaste tio åren har sjöfarten haft ett rejält uppsving och i samma takt har fartygens utsläpp ökat och motsvarar idag 3 procent av de globala utsläppen, jämförbart med ett medelstort lands utsläpp.
I syfte att minska fartygens förbrukning av marinbränsle och utsläpp har ABB tagit fram två koncept. Det ena är ett nytt framdrivningssystem, Azipod, som är inbyggt i en roterande kapsel fäst på fartygsskrovets utsida. Azipod har visserligen funnits i 20 år och är sedan länge använt av till exempel isbrytare, men nyligen har tekniken vidareutvecklats så att den kan installeras på större fartyg som containerfartyg och LNG-tankers. Några av världens kryssningsfartyg använder det redan.
Det andra konceptet är en ny lösning för fartygens självförsörjande elsystem ombord. I stället för växelström används likström i dag. Fördelen med likström är att det skulle frigöra plats och vikt ombord, då fartygen bland annat inte skulle behöva några skrymmande och tunga växelströmstransformatorer. Fartygen skulle då kunna fyllas med 30 procent mer last.
Likströmssystemen skulle i framtiden kunna kopplas till en kombination av solpaneler och bränsleceller som energikälla. Hittills finns inget fartyg med systemet, men ABB räknar med att installera det första systemet på prov vid mitten av 2012.
