Rökgasreningens betydelse för miljö och människors hälsa kan inte överskattas. Tekniken har bidragit till att radikalt minska utsläppen av giftiga ämnen från industri och kraftverk de senaste decennierna. Och behovet av rening kommer knappast att minska i framtiden.
Tekniken att rena rökgaser har utvecklats kolossalt de senaste decennierna. Utsläppen från en koleldad anläggning med avancerat rökgasreningssystem är flera gånger lägre än för tjugo år sedan. Försurning av skogar och sjöar är ett problem som i stor utsträckning har kunnat reduceras genom bland annat rening av framförallt svaveldioxid och kväveoxider.
Utvecklingen drivs på av politiska krav på gränsvärden för utsläpp och andra regleringar.
– Hela processen med utsläppskrav ger i slutändan allt mindre faktiska utsläpp. Men kraven betyder inte allt. Inom såväl kraftindustrin samt övrig processindustri är man generellt genuint intresserad av att bidra till minskade utsläpp, säger Bo Herrlander, global marknadschef inom miljöteknik på Alstom Power, som är världsledande på traditionell rökgasreningsteknik och utvecklar teknik att avskilja koldioxid från rökgaser.
Medvetenhet gav utveckling
Det var i mitten av förra seklet som medvetenheten om konsekvenserna av orenade utsläpp i atmosfären blev allmän. I samband med det tog den tekniska utvecklingen för rening fart. Denna har sedan dess styrts av vilket miljöproblem som varit aktuellt.
Under 1960-talet och ett par decennier framåt betraktades partikelutsläppen som det stora problemet. I nästa fas hamnade försurningen högst på miljöskyddsagendan, vilket gjorde att svavlet kom i fokus. Strax därpå uppdagade forskningen att även kvävedioxid starkt bidrar till försurningen och den marknära ozonbildningen, vilket naturligtvis ledde till insatser för att minska utsläppen. Dessa teknologier är mogna och idag endast föremål för förbättringar.
Klimatfrågan överst på agendan
Sedan ett par år är klimatfrågan och utsläppen av växthusgaser som står främst på listan för insatser. Europa är i täten när det gäller reglering av koldioxidutsläpp. EU:s mål är att länderna i unionen ska ha ett EU fritt från utsläpp av fossil koldioxid 2050. I
PPC-direktiven, som står för Integrated Pollution Prevention and Control - på svenska ”Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar”, infördes 2008. Och mer reglering är på väg. Och mer reglering är på väg.
I Sverige hamnar transport och industrisektorn i fokus för fortsatta insatser för reduktion av fossil koldioxid då 97 procent av Sveriges elproduktion är fri från fossil koldioxid. Svenska regeringen har nyligen gett uppdrag att ta fram en plan för att Sverige skall komma att bli fritt från fossilt koldioxid till år 2050.
Lagstiftningen i USA ligger inte långt efter. Här väntas lagar träda i kraft, eventuellt redan i år. I de snabbväxande ekonomierna Kina och Indien finns lagstiftning men övervakningen av efterlevnaden och inrapportering från industrin är idag minimal jämfört med europeiska förhållanden.
Dessa länder är dock redan idag beredda att sätta tak för fossila koldioxidutsläpp kopplat till den tillväxt deras ekonomier har. Detta innebär relativa reduktionsmål och inte de absoluta utsläppsreduktionsmål som framförallt EU strävar efter.
Marknaden för reningssystem kommer att vara alltmer betydelsefull även i framtiden. 80 procent av världens energi kommer fortfarande från olja, kol eller naturgas som alla bidrar till att öka atmosfärens koldioxidhalt.
Bo Herrlander framhåller också det faktum att urbaniseringen ökar starkt.
Behoven ökar
– Idag bor hälften av världens invånare i städer. Om fyrtio år kommer uppemot 70 procent av jordens befolkning, som då beräknas ha ökat till nio miljarder, att bo i städer.
– Det innebär till exempel rejält ökade krav på avfallshantering, där det kommer att krävas förbränningstekniker som inte smutsar ner luften, säger Bo Herrlander.
