Landskrona Energi bygger ut och kompletterar sin värmeproduktion, som förser kommuninnevånarna med fjärrvärme, med en anläggning för kraftvärme. Det är en halvmiljardsinvestering som kommer att dra mångas blickar till sig. Som en fyndig anspelning på Non-Violence-symbolen med en hopknuten pistolmynning kommer skorstenen till kraftvärmeverket att prydas av en knut, den så kallade energiknuten. Budskapet går inte att ta miste på: här är ambitionen att strypa de miljöförorenande rökgaserna till ett minimum.
Miljöambitionerna kommer man främst att uppnå genom minskad användning av fossila bränslen. Den nya pannan, som byggs av danska Völund, är anpassad för eldning med verksamhetsavfall (papper, plast och trä), som även kan blandas upp med biobränsle.
Högt alfavärde
Kraftvärme i sig ligger också miljömässigt helt rätt i tiden då det möjliggör att restflöden tas tillvara och bränslets energivärde utnyttjas maximalt i samtidig produktion av både värme och el. Till pannan ska även byggas en rökgaskondensering, vilket ökar bränsleutnyttjandet ytterligare.
– Med rökgaskondensering är verkningsgraden egentligen 100 procent. När man tidigare eldade räknade man alltid med lite pannförluster, men idag tar man vara på ångbildningsvärmen i luften och släpper in den i fjärrvärmesystemet i stället för att elda för kråkorna. Det är ett helt nytt synsätt, säger Kåre Larsson, vd på Landskrona Energi.
Han tillägger att turbinen är optimerad för ett så högt elutbyte som möjligt med ett alfavärde, som är förhållandet mellan elutbyte och värmeutbyte, på 0,35–0,40 jämfört med 0,25–0,30 för den förra turbinen.
Flexibel bränslemix
Landskrona Energi har lagt sig vinn om att kunna elda med en så flexibel bränslemix som möjligt, därav kraven på pannan.
– Vi vill inte bli för beroende av ett enstaka bränsle och undvika situationer där det är svårt att få fatt i ett bränsle, säger Kåre Larsson som förklarar att den strategin har att göra med att avfallsmarknaden numera är en global marknad. I hela Europa råder till exempel deponiförbud vilket gör att den europeiska avfallsmarknaden i dag fungerar som en enda.
Den avfallseldade pannan kommer att producera 23 MW värme och rökgaskondensorn kramar ur ytterligare 4,5 MW värme ur pannan. Därutöver produceras 7 MW el.
Överklaganden
Anläggningen började byggas 2010 och ska enligt tidplanen tas i drift 2012. I början av sommaren hölls en taklagsfest då projektet med dess tidplan, konstruktionsbeslut och upphandlingar presenterades.
– Tyvärr kunde inga från kommunen närvara eftersom många hade åkt bort på semester, men representanter från leverantörsledet var där, berättar Kåre Larsson.
Tidplanen för bland annat turbinen har sinkats något på grund av överklaganden.
– Även en konsultentreprenad överklagades av ett konsultbolag som tyckte de var bättre. Sådant tar lite tid och det kostar en del pengar med de juridiska aktiviteterna. Men nu är alla stora entreprenader, hittills ett tjugotal, upphandlade, säger Kåre Larsson.
Trång arbetsplats
Peab svarar för själva pannmontaget på plats och bygget av kontors- och processbyggnader . Ett 80-tal personer håller i skrivande stund på och monterar ytterväggar och stålkonstruktioner samtidigt som ångpannan sätts in. Samtidigt är finska montörer från YIT i full färd med att installera ackumulatortanken.
En utmaning för byggprocessen är enligt Kåre Larsson att det är så trångt om utrymme på arbetsplatsen.
– Eftersom det är mycket arbete på hög höjd och många tunga lyft fokuserar vi också på att det ska ske på säkert sätt så att inga incidenter inträffar.
För att underlätta arbetet används mycket 3D-teknik för att rita in arbetsplattformar, kablar och rörupphängningar bland annat, saker som sedan lätt kan plockas ur 3D-modellerna.
Senaste tekniken
Med nya investeringar får man också den senaste tekniken på köpet.
– Pannleverantören förfinar hela tiden produktionen. Roastersystemet är den senaste tekniken och det är rörligt på olika håll. Förbränningsgraden är förbättrad så att man slipper sämre verkningsgrad och oförbränt material, berättar Kåre Larsson som också lyfter fram styr och reglertekniken som mer tekniskt avancerad.
– Nu ligger allt i data, även ställdonen och ventilerna. Det gör att personalen måste omskola sig.
Skorstensknuten då? Den är Landskrona Energis eget påfund och den underlättar knappast driften av anläggningen, snarare tvärtom. Ibland måste personal klättra upp i skorstenen för underhållsarbeten och för att kunna passera den så kallade energiknuten måste lejdarna utformas på ett speciellt sätt.
– Det blir som att gå genom en knut på ett snöre, avslutar Kåre Larsson.
