Regeringens proposition om stärkt makt för elkunderna välkomnas i stort av Kjell Jansson, vd i Svensk Energi. Förslagen är i flera fall en anpassning till den utveckling som man redan ser idag ute på marknaden. Han menar att regeringen kunde gått ännu längre när det gäller att öppna för nettodebitering snarast för dem som vill producera sin egen el som privatpersoner.
Kjell Jansson, Svensk Energis vd, säger att branschen länge velat underlätta för dem som vill bli sina egna elproducenter och kunna leverera överskottet ut på det allmänna elnätet. Här finns många engagerade privatpersoner som via egen produktion både vill göra en insats för miljön och klimatet – och givetvis kunna hålla nere de egna elkostnaderna.
– Att regeringen nu vill utreda nettodebiteringens utformning anser jag innebär en onödig försening. En ny utredning innebär bara en ytterligare försening, där ju inriktningen är klar. Det blir därmed snarare en broms för utvecklingen, säger Kjell Jansson.
Ett stort steg för elkunderna togs för två år sedan då övergången skedde till att betala elfakturan i efterhand efter månatlig avläsning. Efter investeringar på cirka 15 miljarder kronor byttes alla elmätare för att möjliggöra detta. Redan tidigt insåg Svensk Energi att timmätning vore ett rimligt nästa steg.
– För att intressera kunden för sin elanvändning krävs också utveckling av nya informationstjänster och avtalsformer. För att detta ska uppnås, krävs det att alla upplever att nyttan överstiger kostnaden. Svensk Energi anser dock att timmätning för alla kunder – speciellt de med låg förbrukning – medför kostnader där branschen har svårt att se motsvarande nytta, säger Kjell Jansson.
Kostnaderna för att införa timmätning över hela linjen bedömer Kjell Jansson till minst 5 miljarder kronor. Det vore olyckligt om elnätsföretagen tidigare än väntat behöver ersätta mätarna för månadsmätningen:
– Däremot anser vi att de kunder som så önskar borde få tillgång till timmätning, men att kunderna måste ta en del av kostnaden. Då når vi de mest intresserade kunderna utan onödig kapitalförstöring.
Att förbjuda de så kallade tillsvidareavtalen anser Kjell Jansson vara drastiskt:
– Branschen delar regeringens ambition att vi ska ha aktiva och kunniga kunder. Andelen tillsvidareavtal idag är 23 procent. Flertalet av dessa är lägenhetskunder som gjort ett val – att inte teckna något nytt kontrakt. Frågan har också utretts ett 20-tal gånger varvid resultatet visat att nyttan med att ändra strukturen för tillsvidareavtal understiger kostnaden.
