Smarta elnät är framtiden enligt politiker och kraftbranschen. Men det kräver en hel del investeringar och ny teknik för att nå målet. Det ”smarta” med smarta elnät är att man kommer att kunna nyttja alla moderna tekniker och tjänster på elmarknaden samtidigt som alla led i kedjan, det vill säga producenter, elnätsföretag, elhandelsföretag och kunderna aktiveras.
Smarta elnät, även kallade smart grids, är mycket mer flexibla än dagens elnät. Framtidsvisionen är att elnätet ska utformas för att passa i ett samhälle med många olika energikällor. Elnäten kommer bland annat kunna ta emot elproduktion från olika håll i nätet och även styra både produktion och användning.
Flexibla elnät är ett måste
Dagens elnät är uppbyggda enligt en helt annan princip, där elproduktionen styrs efter den förväntade förbrukningen. Produktionen utgår från en centraliserad kraftproduktion i form av storskalig vattenkraft, kärnkraftverk och kraftvärmeverk, för att så effektivt som möjligt producera och distribuera elektricitet och när det blir brist på el körs ett antal reservkraftverk igång, i sämsta fall oljeeldade kraftverk
Men i och med satsningen på att öka mängden el från förnyelsebara energikällor så fungerar inte de gamla spelreglerna längre. Många länder och företag satsar redan stort på vindkraft, solceller och andra förnybara energikällor. Större andel förnybar el betyder att det blir mer vanligt med geografiskt spridd produktion, inte bara från större anläggningar utan även från till exempel vindkraftverk och solceller på fastighetstak.
Ett exempel på detta är Volvo som har ett vindkraftverk som snurrar på parkeringsplatsen till anläggningen i Gent i Belgien. Under delar av dygnet eller året blir det antagligen elkraft över att föra in i elnätet. Problemet som uppstår är hur det ska gå till att skicka in strömmen baklänges i nätet och få betalt för den.
Elnätet måste anpassas till dessa småskaliga och spridda energikällor och dessutom måste distributionsnätet kunna sända ström i båda riktningarna. Även elmätaren måste kunna mäta både inkommande och utgående el.
Produktionen av förnybar el ger också mycket mer varierad produktion. Till exempel så varierar vind och solljus i styrka vilket påverkar kvaliteten på elen och ny teknik behövs för att hantera detta. Elproduktionen måste därför kunna omfördelas från ett område där det inte blåser till ett område där det blåser, utan att nätet överbelastas.
Ny teknik och konsumenternas medverkan
För att smarta elnät ska kunna utvecklas i Sverige har regeringen gett energimarknadsinspektionen (EI) i uppdrag att ta fram en färdriktning. Vilket innefattar bland annat smarta mätare (vilket redan finns till viss del), intelligenta nät, infrastruktur för laddstolpar och regelförenklingar för konsumenter som vill producera sin egen el.
Mycket av den teknik som kommer att behövas finns redan. Det som i huvudsak saknas är utvecklade applikationer. En annan viktig uppgift i sammanhanget blir att definiera standarder mellan alla komponenter i det nya, smarta, elsystemet.
Flera elnätsföretag har inlett pilotförsök kring smarta elnät, främst kopplat till utbyggnaden av nya bostadsområden, exempelvis Norra Djurgårdsstaden. Men för att visionen om smarta elnät ska fungera och bli verklighet krävs inte bara ny teknik utan även att konsumenterna måste medverka.
Alla konsumenter måste anpassa användningen till produktionen. Vilket i praktiken kan innebära att industrin eller privatkonsumenten går med på att stänga av en del av sin elanvändning när det är hög belastning på elnäten.
Elbolag och politiker har insett att för att få konsumenterna att medverka måste det vara intressant för dem att påverka sin egen konsumtion vilket det kan vara om de kan spara pengar. Men då krävs det system som kan följa och styra både driften och konsumtionen i realtid och där det finns en tvåvägskommunikation via mobiltelefon eller internet med förbrukarna.
