Den finländska regeringen arrangerade nyligen ett inledningsseminarium inför utarbetningen av en ny energi- och klimatstrategi i Helsingfors. Den nya strategin skapar en grund för uppnåendet av EU:s klimat- och energimål för år 2030 för Finlands del.
Målet är att på ett hållbart sätt höja andelen förnybar energi så att dess andel på 2020-talet överstiger 50 procent, halvera den inhemska användningen av importerad olja och höja självförsörjningsgraden inom energi till över 55 procent. Detta baserar sig särskilt på ökningen av utbudet på bioenergi och annan utsläppsfri förnybar energi. Strategin sträcker sig ända till år 2030.
− Uppgiften är krävande. För närvarande är stenkolens andel 10 procent och oljans andel 23 procent av den totala energiförbrukningen i Finland. För att målen ska kunna nås krävs miljardinvesteringar i produktion och satsningar från både bolagens och statens sida, konstaterade näringsminister Olli Rehn i seminariets öppningsanförande.
− Bytet av energikällor bör genomföras på ett kontrollerat sätt. Det måste finnas tillräckligt med el och värme i varje situation och också gärna till ett rimligt pris. Finland har bra beredskap inför förändringen. Våra starka sidor är bl.a. en fungerande elmarknad och det att vi uppnått EU:s energi- och klimatmål för 2020 till och med i förtid, sade Rehn.
−I Europa pågår samtidigt två trender när det gäller energipolitiska val: å ena sidan stärkande av självförsörjningen och å andra sidan energisamarbete och integration av marknaden. Trenderna är inte motsatta utan tvärtom de stöder varandra: tillsammans ger de bättre resultat på ett effektivare sätt. Övergången till produktion av förnybar energi innebär samtidigt en höjd självförsörjningsgrad för Finlands del, påpekade Rehn.
Stödsystemet för förnybar energi reformeras
− Målet för Finlands regering är att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt starta pilot-, demonstrations- och referensanläggningar och -projekt för förnybar energi. Klart är också att storleken av investeringarna i förnybar energi måste stå i rimlig proportion till den energimäng som produceras, och det ekonomiska stödet till den ska övervägas också ur det perspektivet, konstaterade Rehn.
– Stödet kanaliseras uttryckligen till framtidens energilösningar och därför är den energimängd som produceras vid projekten inte det enda kriteriet vid konkurrensutsättning, utan valet av projekt baserar sig på en övergripande prövning. Viktiga detaljer utöver utvecklandet av tekniken är också exportmöjligheterna, dvs. reproducerbarhet, liksom också projektens sysselsättningseffekter inom olika regioner i Finland, sade Rehn.
Utarbetandet av strategin utgår från olika scenarioberäkningar som beskriver utbudet och efterfrågan på olika energiformer fram till år 2030. Vid sidan av detta utreds också konsekvenserna av olika åtgärder för ekonomin och miljön.
Utarbetandet av strategin styrs av en ministerarbetsgrupp för bioekonomi och ren energi. Ordförandeskapet i arbetsgruppen delas mellan näringsminister Olli Rehn och jord- och skogsbruksminister Kimmo Tiilikainen.
Olkiluoto kärnkraftverk är ett av Finlands två kärnkraftverk och ligger på halvön Olkiluoto i Euraåminne kommun i landskapet Satakunda i Finland. Olkiluoto har två reaktorer och en till är under uppbyggnad.
Reaktorerna drivs av Industrins Kraft Abp (TVO) (finskspråkiga parallellnamnet: Teollisuuden Voima Oyj) och har sedan 1990 haft en väldigt hög tillgänglighet, samtliga år mellan 93 och 97 procent. Den tredje reaktorenheten är dock mycket försenad. En av anledningarna till förseningen är att reaktorn är den första i sitt slag.
Det planeras även ett ytterligare finskt kärnkraftverk till orten i Pyhäjoki i Norra Österbotten. Den föreslagna placeringen är på halvön Hanhikivi, därav namnet. Företaget som vill bygga och driva kärnkraftverket är Fennovoima och dess två ägare, Voimaosakeyhtiö SF och RAOS Voima. Dock finns även ett ryskt intresse i projektet genom att Rosatom är föreslagen minoritetsdelägare samt att de även skall stå för byggnation och bränsleleverans. Verket kommer dock att drivas av ett finskt bolag med finsk ägarmajoritet. I januari 2009 lämnade Fennovoima in en ansökan om ett principbeslut gällande kärnkraftverket, något som godkändes av Finlands regering i maj 2010.
Kraftverket planeras börja producera elektricitet år 2024. Finlands riksdag sade i december 2014 ja till statsrådets principbeslut att bygga kärnkraftverket. Det innebär att Finlands kärnkraftverk kommer att stå för en fjärdedel av landets elproduktion.
När det gäller strategiplanen ansvarar Miljöministeriet för den klimatpolitiska delen på medellång sikt. Utarbetningen av planen och den energi- och klimatpolitiska strategin samordnas. Strategin kommer att överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse i slutet av 2016.
