Helsingfors stadsfullmäktige beslöt nyligen att stänga Hanaholmens kolkraftverk som en del av utvecklingsplanen för stadens energibolag Helen. Stadens skall satsa allt mer på förnybar energi.
Svarta kolhögar på Hanaholmen i den finländska huvudstaden Helsingfors kommer att försvinna från stadsbilden senast 2024.
Kraftverket som egentligen heter Hanaholmen B invigdes år 1974. Byggnaden var i på den tiden den största och dyraste kommunala byggnaden i Helsingfors. Kraftverket blev också internationellt känt i och med att den kan användas till att bränna både olja och kol.
- Det är sanslöst att binda pengar till kol. Det här alternativet ger utrymme för förnybar energi, säger fullmäktigeledamot Silvia Modig till Finlands radio.
På kraftverkets plats skulle staden i stället bygga bostäder för 6 000-8 000 invånare.
Det bästa alternativet att ersätta Hanaholmens kraftverk med biovärmecentraler och förnybara energikällor på annat håll i staden. Då skulle stadens energiverk Helens värde sjunka med 490 miljoner euro, men i och med den frigjorda markytan skulle staden samtidigt få in 145 miljoner euro.
Trots att staden då skulle gå på minus med omkring 350 miljoner euro, skulle det vara det billigaste alternativet.
Nedmonteringen av Hanaholmens kraftverk gör det möjligt att bygga en bro över Kronbergsfjärden. Fartygstrafiken till kraftverket gör att det i dag inte är möjligt att bygga broar vidare från Fiskehamnen till innerstaden.
Staden har prövat olika alternativ för hur energiproduktionen ska se ut i framtiden. Ett alternativ är att bygga ett eller flera biovärmecentraler i Helsingfors. Dessutom skulle bränslet i de nuvarande värmecentralerna ersättas med biobränsle.
I stadens energipolitiska linjedragningar ingår att växthusutsläppen från energiproduktionen ska minska med tjugo procent under en period på tjugo år. Andelen förnybar energi ska ökas med tjugo procent. Målet är en kolneutral framtid 2050.
