Kina kan behöva cirka 1 000 kärnreaktorer, 500 000 vindkraftverk eller 50 000 parker med solfångare som redskap för att effektivt kunna bekämpa klimatförändringarna, rapporterade Bloomberg nyligen.
Siffran 1 000 nya kärnreaktorer kan kanske verka svårt att uppnå, men den belyser Kinas grundläggande behov av energi.
Landets elhunger förväntas stiga med 46 procent fram till 2020, för att sedan fördubblas fram till 2030.
Internationella energiexperter frågar sig samtidigt om det kommer att finnas nog med uran för alla efter några årtionden?
Energiexperten David Sadowski tror att under nästa eller därpå följande decennium kommer tryckvattenreaktorer av typ PWR att dominera marknaden, reaktorer som, om deras antal ökar ytterligare, kommer utan tvivel att driva upp efterfrågan på uran.
Redan idag räknar man, enligt David Sadowski, att den årliga efterfrågan på uran överträffar utbudet från och med 2020.
Kinesisk energirevolution
- Kina är inne i en övergångsperiod, som fordrar en revolution inom energiproduktion och - konsumtion eftersom landets kommer i stor utsträckning att bli beroende av ny slags energi, sade Liang Zhipeng, biträdande chef för avdelningen Nya energiformer och förnybar energi vid Kinas nationella energimyndighet, på en konferens i november.
- Informationstjänsten för landets kraftförsörjning meddelade att 23 kärnreaktorer färdigställdes under en rekordkort period och ytterligare 26 är för närvarande under uppbyggnad.
Medan kärnkraften stod bara för 2 procent av landets energiförsörjning år 2011. Sedan dess har den kinesiska regeringen stegrat investeringsvolymen avsevärt inom landets energisektor.
- Det är fortfarande osäkert vilken tillväxtpotential Kinas reaktorbestånd verkligen har. En mindre andel av dessa består av snabba reaktorer och deras effektivitet är svårt att kvantifiera, konstaterade energiexperten David Sadowski nyligen i samband med en brevväxling med kollegor.
Tryckvattenreaktorerna reaktorer har utvecklats utifrån lättvattenreaktorer, som ursprungligen skapades för atomubåtar. De anses som ytterst stabila kraftkällor, men brukar producera mindre ström när temperaturen ökar.
David Talbot, en senioranalytiker från Dundee Capital, tror att Kina befinner sig bara i början av en våg av investeringar i kärnkraft. World Nuclear Association noterar att Kinas begär efter kärnkraft har främjats av de ökande luftföroreningarna från landets koleldade anläggningar.
Enligt David Talbot verkar Kina nu ha åtagit sig uppgiften att genomföra en tredubbling av landets nukleära kapacitet med minst 58 GWe fram till år 2020, sedan runt 150 GWe fram till år 2030 och mycket mer fram till 2050, skrev han i ett mejl till Bloomberg.
Källa: Bloomberg & Resource investing news
