Eon och Barsebäcks Kraft får bygga ett tillfälligt buffertlager vid Barsebäcksverket för att kunna påbörja rivningen av anläggningen. Det står klart sedan Mark- och miljööverdomstolen, som högsta rättsliga instans, uttalat att ett bygglov inte står i strid med Kävlinge kommuns detaljplan för området.
– Domstolens beslut är naturligtvis glädjande och innebär att vi nu kan ta nästa steg i processen med att riva byggnaden, säger Åsa Carlson, operativ chef på Eon Kärnkraft Sverige.
Rivning av kärnkraftverk görs inifrån och ut för att avlägsna de mest radioaktiva delarna först, vilket är de delar som nu finns i reaktortanken. Dessa delar ska sedan transporteras till kärnkraftsindustrins nationella bergförvar SFR (Slutförvaret för låg och medelaktivt kärnavfall) intill Forsmarks kärnkraftverk.
SFR finns redan idag, men behöver byggas ut och beräknas stå klart 2023. Dessutom behövs en särskild transportbehållare som beräknas vara framtagen 2019.
– Genom att ta ut reaktordelarna redan nu, kan vi göra rivningen säkrare, effektivare och snabbare. De internationella specialistföretag som kan ta ut reaktordelarna är tillgängliga de närmaste åren, men kommer snart att vara upptagna med andra rivningsprojekt, främst i Tyskland, förklarar Åsa Carlson.
Buffertlagret behövs endast fram till att reaktordelarna har transporterats till SFR. Någon risk för att lagret blir permanent finns inte, då en sådan lösning inte har något stöd i lagstiftningen.
– Vi har ansökt om ett permanent bygglov eftersom ett tillfälligt bygglov endast gäller i fem år. För ett projekt som beräknas ta 15 år och kosta 4 miljarder kronor, behövs det stabila förutsättningar. När reaktordelarna är borttransporterade, kommer lagret att rivas tillsammans med övriga byggnader, betonar Åsa Carlson.
Rivningsprojektet beräknas att vara helt avslutat 2030. Redan nu finns det många idéer på vad marken ska användas till när anläggningen väl är borta. Där kan markägaren Eon inte avge några löften idag.
– Av den enkla anledningen att det idag inte finns några riktlinjer för vad som krävs för att marken ska bli friklassad från att vara ett kärntekniskt område, säger Åsa Carlson. Så länge Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) inte fastställt dessa riktlinjer, kan vi heller inte besluta något om markens framtida användning. Det saknas inte idéer. Vi har tagit till oss dessa, men kan i nuläget inte avge några löften.
