Betong är ett material som i stor utsträckning används inom energibranschen. Många stora konstruktioner inom vattenkraftindustrin består av betong, detsamma gäller för både kärnkraften och vindkraften. Att utveckla och effektivisera förvaltningen av dessa är av största betydelse.
Vid årsstämman den 10 april valdes Kaj Grönvall, vd på Sydsten, till ny ordförande för branschorganisationen Svensk betong. Nordisk Energi har frågat honom vad han tror om betongens betydelse för energibranschen.
– Vissa byggnader ska göras i betong och hit hör till exempel vattenkraftverk och kärnkraftverk, säger Kaj Grönvall.
Han menar att det egentligen inte finns något alternativ till betongen för den här typen av konstruktioner.
– Den här typen av byggnader ställer mycket höga krav på hållfasthet, säkerhet och beständighet och det finns inte utrymme för att experimentera. Och betongen uppfyller dessa krav. Det är ett starkt och stabilt material som dessutom medger stora spännvidder vilket i sin tur ger flexibla lösningar. Det är också ett robust material som varken möglar, är fuktkänsligt eller ger upphov till emissioner och är brandsäkert.
Energieffektivt material
Kaj Grönvall anser att betong är vår tids mest mångsidiga byggnadsmaterial samtidigt som det är miljövänligt inte minst ur energisynpunkt.
– Betong är ett tungt material som kan lagra värme och som möjliggör betydande besparingar av energi för uppvärmning och kylning av byggnader.
När det gäller energieffektivitet är betongens värmelagrande förmåga helt unik. Orsaken är att betong är ett tungt, värmetrögt material som kan lagra både värme och kyla och genom att utnyttja den egenskapen kan man uppnå betydande besparingar när det gäller energi.
Lång livslängd
Kaj Grönvall menar även att en annan viktig aspekt för energibranschen är betongens livslängd.
– Konstruktioner inom till exempel vattenkraft ska ju klara extrema förhållanden som hårt tryck under mycket lång tid. Här spelar betongen stor betydelse eftersom den har livslängd på hundra år samtidigt som behovet av underhåll är väldigt begränsat.
Koldioxiden
Under lång tid har koldioxidutsläppen varit ett problem för betongindustrin. Tillverkningen är energikrävande och svarar idag för 4 till 5 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Men betong binder även koldioxid under sin livslängd. Upp till hälften av den koldioxid som avges vid cementtillverkningen tar betongen tillbaks genom karbonatisering. Dessutom arbetar branschen med ett åtgärdsprogram för att begränsa utsläppen och ambitionen är att 2030 nå visionen ”Noll koldioxidutsläpp under cementets livscykel”.
– Min och Svensk betongs uppgift är att jobba för betongens bästa och lyfta fram fördelarna. Vi ska vara en kunskapsförmedlare, påverka debatten och samhällsbyggandet. Och vi vill att fler ska inse hur överlägsen betongen är när livscykelperspektivet är avgörande, avslutar Kaj Grönvall.
