Etanol som förnybart drivmedel döms ut baserat på ett alltför begränsat beslutsunderlag. Detta enligt ny forskning från KTH. Forskningen visar att fossila bränslen har minst lika stor social påverkan som etanol, men det har inte framkommit eftersom de båda drivmedlen mäts med olika måttstockar.
Under 2013 sjönk försäljningen av etanolbränslet E85 med 22 procent, medan försäljningen av de fossila bränslena låg relativt stilla. Detta trots att prisrelationerna mellan etanol och bensin snarast varit till etanolens fördel under perioden.
Även försäljningen av bilar som kan köras på E85 faller. En starkt bidragande orsak till nedgången för E85 kan vara den kritik mot etanolen som handlar om dåliga arbetsvillkor för sockerrörsarbetare och problematiken kring att använda jordbruksgrödor till bränsle istället för mat.
– Avfärdandet av etanol som bränsle bygger på en oro för negativ inverkan från etanolproduktionen på den globala matförsörjningen. Detta grundas dock på en mycket begränsad analys där man isolerar och lyfter fram en enda aspekt av social påverkan. Vi har i en studie visat att med ett bredare angreppssätt på social påverkan förefaller det finnas minst lika stora problem förknippade med de fossila bränslena, säger Elisabeth Ekener Petersen, forskare vid avdelningen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.
Enligt Ekener Petersen så är studien ett första steg, men att det redan nu framgår tydligt att den sociala påverkan inte är större för förnybara bränslena än de fossila i detta bredare perspektiv. Av de åtta bränslen med olika ursprung som forskarna studerat - tre fossila och fem förnybara – visar studien att den största risken för negativ social påverkan i livscykeln återfinns hos fossila bränslen.
– Vi anser, baserat på vår forskning, att det bör ställas lika hårda krav på social prestanda på samtliga drivmedel. Dels för att möjliggöra hållbar utveckling och minska mänskligt lidande vid bränsleproduktionen, dels för att eliminera snedvridande marknadspåverkan som inte är politiskt beslutad, säger Elisabeth Ekener Petersen.
Som en del av problemet med olika måttstockar för drivmedel ingår det arbete som pågår för att hållbarhetscertifiera biobränslen. Detta för att på så sätt säkerställa att den negativa sociala och miljömässiga påverkan minimeras. Flera sådana system för certifiering och märkning finns i drift.
– För de fossila bränslena saknas detta helt och det ställs inte några sådana krav i samband med upphandling. Det innebär i praktiken en subvention av de fossila bränslena, då hållbarhetskriterierna för biobränslena, där man bland annat kräver spårbarhet, innebär en kostnad för producenterna som minskar deras relativa konkurrenskraft, säger Elisabeth Ekener Petersen.
Motståndet bland bilisterna mot att tanka etanol kan också vara en bidragande orsak till att inhemsk produktion av etanol inte utvecklas som förväntat, vilket annars hade möjliggjort en högre grad av självförsörjning av fordonsbränsle och fler svenska jobb. Regeringen föreslår nu också lättnader i pumplagen, vilket leder till ett minskat utbud av etanol och risk för fortsatt minskad försäljning.
Som alternativ till etanol för den miljömedvetna bilföraren framhålls bränslesnåla dieselbilar.
– Diesel är ett bränsle som kan tillverkas både från förnybara och fossila råvaror. I dagsläget är det dock till övervägande del fossilt baserad diesel som säljs på våra mackar. År 2012 utgjorde biodieseln cirka 8 procent av den totala dieselförsäljningen, inklusive låginblandningen. Denna överflyttning från etanol till diesel vi nu ser går på tvärs mot de politiska ambitionerna om att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, säger Elisabeth Ekener Petersen.
