Tysklands kärnkraftsindustri vill överföra kärnkraftavvecklingens ekonomiska risker till en offentligt ägd stiftelse som skulle fungera som en "Bad Bank", ett uttryck som användes under senaste finanskrisen.
Staten skulle i så fall ta över driften och avvecklingen av kärnkraftverken, i gengäld mot att bolagen överför de medel som bolagen avsatt för avvecklingen till stiftelsen.
Kraftbolagens andel av kostnaderna för avvecklingen av kärnkraftverk beräknas till en bra bit över trettio miljarder euro. Avvecklingsarbetet omfattar demontering av kärnkraftverk och avlägsnande av radioaktivt avfall.
Men förslaget har redan förkastats av tyska miljöministern Barbara Hendricks.
– Det fulla ansvaret för säker utfasning, stängning, avveckling och lagring av nukleära avfallet ligger hos energibolagen.
De gröna och socialdemokraterna har också avvisat förslaget. De grönas ordförande Özdemir, som kallade förslaget för ”oförskämt”, betonade att förslaget skulle öka tyska konsumenternas elavgifter ytterligare. Dessutom underströk han ”att energijättarna har under åren tjänat storkovan på energi” och ”bör inte vänta sig att staten nu övertar alla deras kostnader”.
Tyska strömpriser har rusat iväg sedan länge och koldioxidutsläppen har ökat, då nedlagd kärnkraft måste ersättas av gas- och brunkolsverk när det inte blåser eller solen skiner. För att stödja ”förnyelsebar energi” betalar tyska konsumenter ett påslag på sin elräkning av 55 öre/kWh (EEG-Umlage), totalt 180 miljarder kronor per år, och de har nu Europas högsta elpriser.
De generösa bidragen har gett el från vind, sol och biogas en explosiv utbyggnad. Reservkraft, när det inte blåser eller solen inte skiner, kommer att saknas och måste byggas för 35 miljarder kronor. Ett nytt distributionssystem för att omfördela strömmen ska byggas upp med ett nät av kraftledningar (2 800 km) för över 100 miljarder kronor fram till 2022.
