Energibyggnader som driver utveckling

Mats Milsta, Bjarni Ingvason och Tomas Hago. Foto: Liljewall arkitekter
Mats Milsta, Bjarni Ingvason och Tomas Hago. Foto: Liljewall arkitekter

Byggnader för att tillvarata energin från olika naturresurser har byggts långt tillbaka i historien. I takt med teknikutvecklingen och elektricitetens intrång i samhället vid slutet av 1800-talet växte intresset för att ge byggnaderna status. De tidiga små lokala kraftverken vid mindre vattendrag, som oftast byggdes som röda stugor, ersattes av ståtliga anläggningar i sten. Under början av 1900-talet uppfördes exempelvis vattenkraftverken i Trollhättan och Laholms kraftstation. Stor omsorg lades på att anpassa anläggningarna till omgivningen och ge byggnaderna ett starkt arkitektoniskt uttryck. Den tekniska utrustningen och de moderna turbinerna placerades som färgstarka skulpturer i finrummet. Genomarbetade och fina detaljer lyftes fram för att visa upp den nya tekniken, men också av praktiska skäl. Stora rum krävdes för att hantera värmeutvecklingen från maskinerna och för att kunna utföra servicearbeten. Då som nu krävdes ett nära samarbete mellan ingenjörer och arkitekter.

Energiproduktion idag
Nationella anläggningar producerar energi med vattenkraft och kärnkraft som de stora basproducenterna. Närmare städerna dominerar mindre verk av olika slag. Närheten till städerna ställer krav på gestaltningen av byggnaderna och omgivande närmiljö.

Några moderna anläggningar som i dag bildar tydliga landmärken är Gärstads anläggning i Linköping och Torsviks anläggning i Jönköping, vilka medvetet har fått en stark arkitektonisk identitet. De har placerats längs med stora trafikleder nära staden, för att vara lätta att nå för transporter. En del av stadens energiproduktion synliggörs också för allmänheten.

Moderna kraftvärmeverk är bra på att utvinna energin ur bränslet samtidigt som reningsfunktionerna ger lägre miljöpåverkan. Ständigt hårdare miljökrav på anläggningarna driver den tekniska utvecklingen framåt. Det är en teknikutveckling vi skall vara stolta över och visa upp. En väl gestaltad byggnad kan stärka miljöprofilen, öka medvetenheten och intresset för hur vår energi produceras och på vilket sätt anläggningen bidrar till samhällsnyttan. En ökad miljöprofil kan också bidra till att skapa en förståelse och positiv inställning från boende i kommunen.

Varberg Energi, med sitt nya fliseldade värmeverk, har tagit ett steg längre. Satsning har gjorts på omställning från olje- och gasberoende till förnyelsebara bränslen, samt solcellspaneler som täcker hela gavelfasaden. Ett steg i rätt riktning för ökad miljöprofilering samt för stadens hållbara utveckling.

Framtid
Vi ser med spänning fram emot vem i Sverige som profilerar och gestaltar en kommande byggnad väl, samt satsar på än mer energibesparande lösningar. Kunnandet hos arkitekter, projektörer och leverantörer i Norden kring olika former av helhetslösningar är högt. Olika energiproducerande åtgärder är möjliga att kombinera, för att koppla samman optimala lösningar. En välutbyggd infrastruktur för att distribuera el och fjärrvärme finns redan. Det finns också vinster i att, genom nya tillämpningar, nyttja den sista energin i anläggningar. Likaså är det fullt möjligt att ta byggnader längre genom certifiering.

Vi i Norden kan vara en förebild och visa vägen för att leda samhällsutveckling genom partnerlösningar. Då behövs vi arkitekter. Parallellt med vad som händer i Norden, finns ett stort behov av vår specialistkompetens i övriga delar av världen. Vi har alla möjligheter att exportera vårt nordiska kunnande. Möjligheten till att bli världsledande i en potentiell export av kunnande finns, för att skapa anläggningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Nordiska nätverk kan presentera och sälja nyckelfärdiga helhetslösningar såväl som dellösningar.  

Sammantaget så uppmanar vi till än högre miljöambitioner, där energibolag kan stärka sitt varumärke och vara förebilder. Befintlig infrastruktur kan utnyttjas och moderna miljöriktiga och vackra anläggningar kan skapas. Vi välkomnar också ökad samverkan i framtida nationella och internationella projekt.

Utrymmet finns att visa vägen och ta ledningen in i en hållbar global energiomställning.

Tomas Hago, Bjarni Ingvason, Mats Milsta, Partners Liljewall arkitekter, ansvariga inom Energiprojekt och Industri