Text:Magnus Nilsson
Trots stora utmaningar och många flaskhalsar inom dagens energissystem ser Energimyndighetens nye generaldirektör, Robert Andrén, optimistiskt på Sveriges omställningsarbete. Med rätt insatser kommer Sverige kunna uppnå de energi- och klimatmål som riksdagen har fastslagit och i det arbetet har Energimyndigheten en nyckelroll. Det berättar Robert Andrén för Nordisk Energi.
Lagom till att Statens energimyndighet firade sitt 20-årsjubileum i slutet på september bytte man också generaldirektör. Myndighetens förre chef, Erik Brandsma, lämnade efter sex år och gick över till den privata sektorn där han blev VD för Jämtkraft.
Myndighetens nye generaldirektör, Robert Andrén, kommer direkt från Miljö- och energidepartementet där han varit chef för energienheten. Han var där bland annat med och arbetade fram Energiöverenskommelsen 2016, något som han som chef för Energimyndigheten nu har i uppdrag att driva framåt med hjälp av allt från kunskapsförmedling till forsknings- och utvecklingsstöd och hantering av styrmedel som elcertifikatsystemet och handeln med utsläppsrätter. Huvudkontoret ligger i Eskilstuna och myndigheten har 400 medarbetare.
Så vilken roll vill Robert Andrén att Energimyndigheten ska ha under hans ledning?
– Vi ska vara en central aktör i det svenska omställningsarbetet till ett hållbart modernt fossilfritt välfärdssamhälle. En aktör som både fungerar som katalysator och möjliggörare och kan hjälpa till att klara omställningsarbetet i alla delar av samhället, ja, även hjälpa till internationellt, säger Robert Andrén.
Internationellt?
– Ja, eftersom Sverige ligger långt framme inom det här området kan vi via vår forskning och våra innovationer exportera smarta energi- och klimatlösningar och hjälpa andra länder i sitt arbete, samtidigt som vi då på samma gång främjar svenska företag.
Att Energimyndighetens uppdrag är brett är en underdrift. De jobbar med allt från rätt tryck i bildäcken till kärnkraft, hur kan en enda myndighet hantera en sådan spännvidd?
– Det är tvärtom just helhetsansvaret som gör oss till den starka aktör vi är. I ett så komplext och snabbrörligt område som energifrågorna har utvecklats till ingår det på ett naturligt sätt att arbeta med allt från energimärkning och tester av produkter till omfattande utredningar, analyser och prognoser.
Innan Robert Andrén hamnade på Miljö- och energidepartementet hade han bland annat chefspositioner vid Naturvårdsverket, dåvarande Jordbruksdepartementet och Miljömålsrådet så att just miljön och klimatet ligger honom varmt om hjärtat verkar vara uppenbart. Så varför just Energimyndigheten?
– Energifrågorna är nyckeln till att klara klimatutmaningen som vi står inför, och eftersom Energimyndigheten har en nyckelroll i det arbetet är det med både stolthet och ödmjukhet jag tar mig an det här uppdraget. Allt fler börjar nu inse allvaret med den påverkan som människan faktiskt har på vårt klimat och det är viktigt att nu gå från oro till faktisk och konstruktiv handling i samhället, både som enskild och som organisation, företag eller offentlig aktör.
Vilka områden inom energisektorn tycker du att det har varit för lite fokus på?
– Det finns flera områden, som exempelvis den framtida kompetensförsörjningen inom delar av energisystemet, som på vissa håll redan idag är en flaskhals och hindrar utvecklingen. En annan viktig del är jämställdhetsarbetet. Energisektorn måste på allvar börja arbeta med jämställdhetsfrågor så att man får tillgång till och kan ta tillvara all den kompetens och kunskap som finns i samhället.
Finns det några andra stora flaskhalsar i dagens energisystem som måste åtgärdas för att energimålen ska kunna uppnås?
– Transportsektorn är den stora omedelbara utmaningen, och då pratar vi inte bara om vägtrafik utan även luft- och sjöfarten. Men jag tror att vi kommer att lösa även den utmaningen. Om vi kan få ut och storskaligt tillämpa de innovationer och smarta lösningar som faktiskt redan finns i omlopp kommer vi nog kunna se en ketchupeffekt även inom transporterna.
Enligt Energiöverenskommelsen är målsättningen att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040, och inga nettoutsläpp år 2045. Så hur tror Robert Andrén att elmixen kommer att se ut i mitten av seklet.
– Det är otroligt svårt att spekulera kring eftersom vi inte vet vilka tekniksprång vi har framför oss, men vi kan nog utgå från att det kommer att vara en stor del vattenkraft även i framtiden, och att vindkraften kommer öka sin andel väsentligt.
Vad tror du om kärnkraftens roll då?
– De svenska reaktorerna börjar nå slutet på sin livslängd, och att bygga ny kärnkraft är dyrt. Jag har svårt att idag se vem som skulle vilja göra den typen av investeringar av ekonomiska skäl. Till det kommer ju den tydliga målsättningen i Energiöverenskommelsen om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.
Samtidigt som Sverige ska gå över till 100 procent förnybar elproduktion ökar elektrifieringen av till exempel transporter, och det har börjats experimeteras med fossilfri ståltillverkning och mycket mer. Hur ser Robert Andrén på risken för energi- och effektbrist efter åren 2040-2045?
– En av utmaningarna är att vi även här sitter fast i gamla system och beteenden, vilket gör att omställningen inte kommer att ske över en natt. Men om alla delar av samhället agerar mer proaktivt, från konsumenter till forskarvärld, näringsliv och politik, är jag övertygad om att vi kommer att klara även detta.
Kommer högre elpriser bli ett måste?
– År 1996 avreglerade vi, eller omreglerade om man så vill, marknaden i Sverige. Jag tror det är viktigt att vi alla förstår att elektricitet inte är något som bara finns där att ta för givet. Omställningen till ett hållbart energisystem kommer kräva investeringar i stort och smått och det kommer även att behöva avspeglas i prisbilden. Dessutom blir vi allt mer sammankopplade med omvärlden och då kommer det som sker i andra länder också påverka elpriserna, säger Robert Andrén.
