Matarvattenkonferensen är en av de konferenser med olika inriktningar som anordnades som en del av Energi- & Industridagarna den 6 till 7 november 2018 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Under konferensen, som pågick under båda dagarna och anordnas av den ideella föreningen Matarvattensektionen, presenterade ett stort antal talare, som tog upp en rad olika ämnen från pannvattenkemikalier till tankinspektion med hjälp av en robot.
Text: Alarik Haglund
Matarvattenkonferensens första dag inleddes med en workshop ledd av Bo Ramsbäck från företaget Ramsbäck Matarvattenteknik på temat grundläggande matarvattenteknik. Det som kom att diskuteras sa Bo Ramsbäck är i första hand olika frågeställningar som tas upp av de som anmält sig till workshopen.
Senare under dagen kom Bo Ramsbäck även att dela med sig av sin kunskap om pannvattenkemikalier och deras verkan.
Utbildning en viktig del av arbetet
Bo Ramsbäck, som varit en flitig föredragshållare på Matarvattenkonferensen med över 20 framträdande, började jobba med matarvattenfrågor 1978 som konsult på ÅF (Ångpanneföreningen). Efter 20 år bytte han ut ÅF mot Fortum, där han var intern och extern konsult fram tills Fortum 2010 beslöt sig för att upphöra med sin externa verksamhet och han klev av för att fortsätta sin roll som konsult i den egna verksamheten Ramsbäck Matarvattenteknik.
Genom åren har Bo Ramsbäck besökt mellan 250 och 300 olika anläggningar, varav vissa regelbundet, i framförallt Sverige, men även i utlandet.
- Under alla år har utbildning av personal varit en viktig del, där inhämtade kunskaper och erfarenheter förmedlas. Det har varit både allmänna kurser och företagsanpassade kurser. På senare år är kurser det som jag ägnat mig mest åt, säger Bo Ramsbäck.
Nyttan av pannvattenkemikalier
Doseringen av kemikalier till pannor kan enligt Bo Ramsbäck ibland leda till diskussioner om vilken kemikalie som ska användas.
- Man kan tycka att det är förlegat att använda gamla metoder i moderna pannor, säger Bo Ramsbäck.
I sitt föredrag om pannvattenkemikalier kommer han, förutom att presentera lite historik, framförallt att beskriva varför det kan behövas tillsatser av kemikalier i pannvattnet.
- Kemikalier kan användas för att stabilisera vattenkemin, men de kan också vara spårämnen i övervakningen av en panna, förklarar Bo Ramsbäck.
Han påpekar också att olika pannor, beroende på om de är gamla eller nya och om de har lågt eller högt panntryck, ger olika förutsättningar för hur kemikalier kan användas.
Oavsett hur de används menar han emellertid att målet är detsamma: att ha en pannvattenkemi som minimerar riskerna för störningar och i värsta fall pannhaveri.
- Beläggningar, som i värsta fall kan ge igensättningar i panntuber, kan undvikas, men inte bara med tillsatser av kemikalier. Det krävs också att vattenrening och övervakning av matarvattensystemet sköts på ett bra sätt, säger Bo Ramsbäck.
Energikrävande med dykare
Under temat drift och underhåll kom kemiingenjören Monika Nielsen från det danska företaget Ørsted Bioenergy & Thermal Power, som talade på Matarvattenkonferensen för tredje gången, i år att berättade hon om hur en fylld varmvattentank inspekterats med hjälp av en robot.
- Jag tycker att det är viktigt att delta i och bidra till utbytet av kunskap både nationellt och internationellt och gillar att besöka Matarvattenkonferensen, säger Monika Nielsen, som även är aktiv inom SIAPWS (Den skandinaviska grenen av International Association for the Properties of Water and Steam).
Monika Nielsen har varit anställd hos Ørsted Bioenergy & Thermal Power sedan 2006 och arbetat med vatten- och ångkemi sedan 2012. Hon ser sig själv som något av en intern konsult, som rycker ut då det uppstår problem med kemin på något av företagets totalt nio kraftverk i Danmark.
Svårigheten med att inspektera en fylld varmvattentank är enligt Monika Nielsen att man inte kan sänka ner en dykare eftersom vattnet är för varmt.
- Om man måste använda en mänsklig dykare för att dyka ner och inspektera tanken är man tvungen att kyla ner vattnet till åtminstone 30 grader Celsius och det är väldigt energikrävande att kyla ner och sedan värma upp vattnet igen, förklarar Monika Nielsen.
Värmetålig robot
Då en 27 000 kubikmeter stor varmvattentank på Studstrupværket med en arbetstemperatur på 125 grader Celsius skulle inspekteras berättar Monika Nielsen att de kontaktade det danska företaget ROV Support. Företagets robot, som närmare bestämt är en så kallad ROV (Remotely Operated underwater Vehicle) av typen Phantom XTL, kan dyka ner i vatten med en temperatur på upp till 80 grader Celsius.
- Roboten kunde dyka ner i tanken utan att den behövde kylas ner så mycket och eftersom den har en kamera kunde vi med hjälp av skärmar bredvid tanken följa roboten under vattnet, säger Monika Nielsen.
Användbart redskap
Förutom att kontrollera tankens ytor och svetsskarvar efter tecken på korrosion i allmänhet var Monika Nielsen och hennes kollegor intresserade av att studera sedimentet på botten av tanken för att avgöra om det skulle kunna finnas risk för mikrobiologisk korrosion. Därför var roboten utrustad med en sugslang, vilket gjorde det möjligt att ta prover på bottensedimentet som sedan kunde analyseras.
- Det var ett väldigt användbart redskap eftersom vi inte behövde tömma tanken och kostnaderna för att kyla ner vattnet var minimala. Vi kunde göra både en invändig inspektion av tanken och ta prover på bottensedimentet, som till omkring 99 procent består av järn, och undersöka om det fanns risk för mikrobiologisk korrosion i botten av tanken, vilket det som tur var inte gjorde, berättar Monika Nielsen, som tillägger att hon under presentationen kommer att visa några korta videor från inspektionen och demonstrera de analyser som gjordes av tankens bottensediment.
