Vattenfall Värme satsar sammanlagt tre miljarder till år 2022 på sitt värmeverk i Uppsala för att minska koldioxidutsläppen. För att nå målet byts torv mot trä och fossilolja mot bioolja. Uppsalas stadsbild kommer också att kompletteras med ett helt nytt, arkitektritat värmeverk. Målet att bli helt koldioxidneutrala till år 2030 kräver dock satsningar från hela samhället. Ännu är det dessutom oklart om värmeverket också kommer att producera el.
Text: Ulrika Öster
Dagens kraftvärmeverk i Uppsala är från 1973, och har tidigare pekats ut av Naturskyddsföreningen som en av de värsta klimatbovarna bland landets kraftvärmeverk. När det nu börjar bli hög tid att byta ut det satsar Vattenfall stort för att minska utsläppen av koldioxid.
− Vi ställer om produktionen i syfte att bli koldioxidneutrala till 2030, förklarar Adrian Berg von Linde, affärsutvecklare för Vattenfall värme i Sverige.
Totalt planerar Vattenfall att investera 3,5 miljarder kronor i Uppsala, varav tre miljarder används till att ställa om produktionen. Resten går till fjärrvärmenätet, som också det börjar bli till åren och behöver kontinuerligt underhåll.
En av investeringarna är redan på plats. Två oljepannor, med en sammanlagd effekt på 150 MW har konverterats från fossiloljedrift till bioolja. Pannorna används som reserv vid topplast.
Just nu pågår dessutom arbetet med att ställa om den befintliga hetvattenpannan från torv till träbränsle. Samtidigt höjs effekten på pannan. Hetvattenpannan planeras att användas för topplast med en normalproduktion på 150–160 GWh värme per år. De två första åren kommer hetvattenpannan att producera mer värme.
− Den kommer att bli en viktig del i värmeförsörjningen till våra kunder. Det arbetet pågår nu och kommer att vara klart till nästa år, berättar Adrian Berg von Linde.
Steg tre är det nya värmeverket Carpe Futurum, som ska uppföras på containerplanen där torven hittills förvarats. Värmeverket ska stå klart till 2021, under förutsättning att Vattenfalls styrelse senare i höst godkänner investeringen. Redan nu pågår upphandling inför bygget.
− Carpe Futurum är egentligen en ersättning, men en ersättning med den miljöprestanda som Vattenfall har ställt upp i sin vision, säger Adrian Berg von Linde.
Elproduktion frågetecken
Adrian Berg von Linde konstaterar att de genomförda och planerade investeringarna totalt når en bra bit på vägen mot visionen om noll koldioxidpåverkan. Övergången från fossilolja och torv till biobränsle innebär en halvering av utsläppen, samtidigt som leveranserna till kunderna säkras.
Idag levererar Vattenfall cirka 1,5 TWh fjärrvärme i Uppsala. Fjärrvärmenätet är omkring 50 mil långt. Till det kommer 200–230 GWh el, 100 GWh ånga samt 60 GWh kyla,
Med den stora satsningen ökar kapaciteten ytterligare. Enligt beräkningarna kommer man att ha goda marginaler i åtminstone 30 år framåt, trots att Uppsala växer kraftigt.
− Vi ska alltid kunna försörja våra kunder på ett säkert sätt, fastslår Adrian Berg von Linde.
I juni i år antog kommunfullmäktige i Uppsala detaljplanen för det nya värmeverket. Beslutet har nu vunnit laga kraft, och arbetet kan därmed i princip sätta igång.
Carpe Futurum är förberedd för en elproduktion motsvarande cirka 30 MW. I dagsläget planerar dock inte Vattenfall för att installera den turbin och generator som krävs i ångpannan för att även producera el. Anledningen är det inte går att få lönsamhet i elproduktionen under den 30-årsperiod som Vattenfall kalkylerar med.
− Vi kan väl bara notera, tyvärr, att när vi gör en ekonomisk kalkyl så får vi inte lönsamhet i turbinen och generatorn. Vi tacklar det genom att bygga det nya värmeverket med prestanda så att vi kan installera turbin och generator i efterhand. Vår stora förhoppning är att marknadsförutsättningarna ändras så elpriserna och stödsystemet Gröna certifikat förändras. Då kommer vi att bygga vår generator och turbin omgående. Allt är förberett, säger Adrian Berg von Linde.
Ett frågetecken återstår kring elproduktionen. Länsstyrelsen har överklagat miljötillståndet för värmeverket, och ställt krav på att verket också ska utrustas för elproduktion. Det är oklart när överklagandet kan prövas. Byggandet kan trots detta sätta igång. Och Adrian Berg von Linde understryker att Vattenfall kan agera snabbt när förutsättningarna för elproduktion ändras.
− Vi lägger en hel del mer pengar på den här ångpannan än vad som hade varit nödvändigt. Vi gör det för att kunna få ut så mycket el som möjligt den dag vi tar det här beslutet. Vi är beredda den dag förutsättningarna ändras, säger han.
Ambitiösa miljömål
Investeringarna i Uppsala är en del av Vattenfalls satsning på att minska klimatpåverkan. Företaget strävar efter att verksamheten ska bli koldioxidneutral inte bara i Uppsala, utan i hela Norden, till år 2030.
För att nå ända fram i Uppsalakraftverket krävs dock en satsning som går utöver vad Vattenfall ensamt kan göra, konstaterar Adrian Berg von Linde. Den del av klimatpåverkan som återstår när det nya värmeverket väl är på plats kan nämligen kopplas till värmeverkets avfallsförbränning, och den höga andelen plast i avfallet.
Enligt Adrian Berg von Linde är avfallsförbränningen i sig något positivt.
− Vi gör något väldigt fint här. Vi tar hand om samhällets restprodukter, avfallet, och gör nyttigheter av detta, alltså värme, kyla och el. Det som inte kan återvinnas på något annat sätt ska brännas, säger han.
Idag består omkring 40 procent av det brända avfallet av fossilt material, alltså plast.
- Det är det vi får ta tag i nu, att påverka samhället, omvärlden och våra intressenter att minska plastanvändningen. Det kräver samarbete men framför allt insikt och vilja från samtliga aktörer, sammanfattar Adrian Berg von Linde.
Ambitionerna om minskad klimatpåverkan rimmar väl med Uppsala kommuns klimatarbete. I sitt miljö- och klimatprogram fastslår kommunen bland annat att Uppsalas värmeförsörjning redan år 2020 ska ”ske med förnybara energikällor eller klimatneutral/kompenserad produktion.”
Adrian Berg von Linde på Vattenfall tycker att samarbetet med Uppsala kommun fungerar bra. Vattenfall är, tillsammans med omkring 30 andra företag, medlem av Uppsala klimatprotokoll, som bland annat arbetar för att minimera användningen av plast.
Prisas för miljöarbete
Även Hannes Vidmark, miljöchef i Uppsala kommun, är nöjd med samarbetet mellan kommunen och Vattenfall.
− Det är ett helt avgörande för att vi ska nå vårt klimatmål att bli fossilfria till 2030, säger han.
Hannes Vidmark berättar per telefon från San Fransisco om samarbetet med Vattenfall. Han är där tillsammans med ansvariga politiker och tjänstemän för att ta emot Världsnaturfondens globala pris Årets klimatstad. Priset går till Uppsala och Hannes Vidmark betonar att klimatarbetet på Vattenfall, tillsammans med andra medlemmar i Uppsala klimatprotokoll, har del av priset.
På en punkt skulle dock kommunen vilja gå längre än Vattenfall.
− Vi tycker att det är självklart att man också ska koppla in elproduktion i det nya värmeverket. Där har vi olika uppfattningar, säger Hannes Vidmark, som tillägger att han har förståelse för att Vattenfall måste göra affärsmässiga överväganden.
Fakta Carpe Futurum
Det nya värmeverket Carpe Futurum byggs inom värmeverkets befintliga område i Boländerna i Uppsalas södra utkant.
Utformningen har tagits fram genom en arkitekttävling, utlyst av Vattenfall, Uppsala kommun och Sveriges arkitekter. Tävlingen vanns av Liljewall arkitekter som ritat ”en rundad byggnad i profilglas, som lättar i känsla och kulör allt närmare skyn”.
Fakta Vattenfalls satsningar i Uppsala
Under perioden 2016-2022 satsar Vattenfall omkring 3 miljarder kronor på värmeverket i Boländerna i Uppsala. Utöver detta läggs också en halv miljard kronor på fjärrvärmenätet.
Just nu pågår konverteringen av den befintliga hetvattenpannan från torv till träbränsle. I och med ombyggnaden höjs också effekten från 100 MW till 120 MW.
Två oljepannor om vardera 75 MW, som används för topplast, har redan ställts om från fossilolja till bioolja.
De tredje delen i satsningen utgörs av det nya värmeverket Carpe Futurum, som ska ersätta dagens kraftvärmeverk från 1973. Carpe Futurum, som ska drivas med träbränsle, får en effekt på 110 MW och byggs med en bubblande fluidiserande bädd. Utöver det nya värmeverket byggs också bränslelager, bränslehantering. Ångpannan är försedd med rökgasrening med rökgaskondensering.
