Enligt Energiföretagen vad tillrinningen till vattenkraften rekordlåg redan i slutet av maj efter en snabbt avklarad vårflod. Sedan vecka 23, fram till vecka 29, har trenden bara fortsatt och nya minimum-rekord har satts för flera av dessa veckor.
Energiföretagen Sveriges tidsserier för tillrinningarna sträcker sig tillbaka till år 1950. Under dessa närmare sjuttio år finns det inte något tidigare år som liknar årets utveckling. För att få perspektiv på årets utveckling kan jämförelse göras med år 1969, som är ett av de klassiska torråren inom kraftindustrin. År 1969 var ett extremt år sett till hela kalenderåret, medan 2018 än så länge har visat extrema värden sedan vårfloden. I förhållande till medelvärde för veckorna 23 – 29 så är tillrinningsenergin cirka 9 TWh lägre, vilket motsvarar årsproduktionen i något av de svenska kärnkraftverken. Se grafen "Tillrinning i vattenkraften".
- Den onormalt låga vattenkraftsproduktionen gäller inte bara i Sverige utan även i Norge, och leder till ett högre börspris på el i Norden. Hur detta påverkar priserna längre fram är svårt att sia om. Det beror på det fortsatta årets nederbörd, men även hur andra kraftslag producerar – i Sverige och i andra länder anslutna till den nordiska elbörsen Nordpol, säger Folke Sjöbohm, statistikansvarig Energiföretagen Sverige.
Tillrinningarna finns längs med hela vattendragen och stora delar passerar aldrig säsongmagasinen som är sammanställda i grafen ”Fyllnadsgrad i magasin Sverige”.
Med andra ord kan man säga att tillrinningarna så här års normalt används direkt i kraftverken, förutom den mindre del som hamnar i säsongsmagasin. Normalt leder det till att magasinen fylls på under hela sommaren, till cirka 80 procent en bit in i augusti.
Efter årets snabba vårflod ökade också magasinen snabbt. Det gav en grundplåt för fyllnadsgraden på dryga 60 procent. De senaste veckorna har dock magasinen sjunkit marginellt. De finns minst tre möjliga orsaker till detta; att upprätthålla minitappningar enligt vattendomar, behovet av att systemtjänster för till exempel frekvenshållning, samt behov av energi- och effektbalans på elmarknaden.
