XFEL acceleratorn ökade för första gången elektronernas hastighet till 17,5 GeV. Acceleratorn uppnådde därmed en högre nivå än någon annan röntgenfri-elektronlaser hitintills i världen.
I slutet av juli placerade den supraledande europeiska XFEL-linjära acceleratorn elektroner till dess ursprungligen specificerade nivå av 17.5 GeV.
Sedan starten år 2017 med första resultatet av 14,9 GeV har acceleratorn successivt ökat energimängden.
Personalen och operatörerna i DESY-acceleratoravdelningen startade nyligen sista delen av 96-modulens accelerator och lyckades accelerera elektronerna förbi det tidigare riktmärket.
- Det här är en enorm framgång för supraledande teknik som har varit banbrytande metod för DESY och dess internationella partners under de senaste tre decennierna, förklarade Winfried Decking, chefen för XFEL-acceleratoroperationen.
DESY har lett det internationella konsortiet av 16 kända acceleratorinstitut och universitet som byggde världens största supraledande linjära accelerator. DESY är idag European XFELs närmaste partner och ansvarig för driften av supraledande teknik.
En röntgenfri-elektronlaseraccelerator, som har utvecklats av europeiska XFEL, skapar de hög-energielektronerna som senare används för att generera intensiva ultraljudspulser. Initiala användarförsök är utformade så att de fungerar med hjälp av ljus som genereras från elektroner upp till 14 GeV.
I framtiden kommer acceleratorn att fungera i ett energisortiment mellan 8 och 17,5 GeV, beroende på experimentkraven.
Nu kommer den ökade energinivån hos acceleratorn att göra det möjligt för europeiska XFEL att skapa ett brett spektrum av energiformer av röntgenlaserljus, vilket ger användarna större flexibilitet ifråga om metoder och när det gäller användning av tekniker som inte är möjliga vid andra fria elektronlasrar.
Europeiska frielektronlasern XFEL är en internationell anläggning för forskning som har byggts i Hamburg.
Syftet med anläggningen är att skapa extremt intensiva pulser av koherent röntgenstrålning med våglängder ned till 0,1 nanometer. Strålningen kan användas för nya experiment i bland annat fysik, materialvetenskap, kemi och biologi.
Den process som valts för att generera pulser är SASE (Self-Amplified Spontaneous Emission, på svenska självförstärkt spontanemmission).
Knippen av elektroner genereras i en elektronkanon för högintensiv strålning, accelereras sedan till en energi av 20 GeV i en supraledande linjär accelerator innan de avges till SASE-undulatorerna där röntgenstrålningen alstras.
Den höga intensiteten på röntgenljuset möjliggör helt nya studier av fenomen och strukturer i molekyler och material.
Tyskland stod för 60 procent av investeringskostnaden på runt nio miljarder kronor.
Källa: DESY
