Det kraftiga lyftet för dollarn efter Donald Trumps oväntade seger i USA:s presidentval i november är borta – med råge. Kursfallet har pågått sedan december och det fick nytt bränsle i onsdags när USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) i princip raderade ut sannolikheten för att banken höjer styrräntan i mars.
Drivkraften bakom dollarns fall är Donald Trump. Han har ägnat mycket energi under sina första veckor i Vita huset till att hitta sätt att försvaga dollarn, genom att sprida geopolitisk oro kryddat med motstridiga signaler kring hur han ser på dollarns värdering.
Flerfrontskrig
Trump har också, både själv och via sin handelsrådgivare Peter Navarro, anklagat såväl Japan, Kina som Tyskland för att dopa sina ekonomier med undervärderade valutor.
Han laddar för ett flerfrontskrig. Det är helt klart, säger Carl Hammer, SEB:s chefsstrateg för valutor.
Det är angrepp mot flera länder. Men dessutom en kamp mot den penningpolitiska logiken, som säger att man kan räkna med räntehöjningar och en starkare dollar om Trump genomför utlovade offentliga investeringar och stimulanser.
Handelsrådgivaren Navarro har i sina angrepp bland annat lutat sig mot ett färskt index från Peterson Institute of International Economics (PIIE), där bytesbalanseffekter rensats bort från valutakurserna. Utifrån detta index ligger dollarns värde 7 procent för högt.
Resonemanget haltar
Men resonemanget haltar, enligt Hammer.
Man måste också ta hänsyn till vilket valutakursarrangemang ett land har. Tyskland tillhör euron. Kina har en valuta som är kopplad till dollarkursen. Sedan har vi Japan, som för en penningpolitik som försvagar yenen men som syftar till att få upp inflationen.
Hälften av det svenska överskottet på 5–6 procent är kapitalavkastning, så det är inte uppenbart att vi har en kraftigt undervärderad valuta.
Enligt Kit Juckes, analytiker på den franska storbanken Société Générale bygger Navarros användning av PIIE:s index på att alla länder med stora överskott i bytesbalansen helt enkelt har dopat sina valutor. Det skulle enligt Juckes innebära att länder som Norge, Sverige och Schweiz borde hamna först i skottlinjen i Trumps valutakrig.
"Valutan som framstår som mest undervärderad för mig är den svenska kronan", skriver Juckes i en kommentar enligt tidningen Financial Times.
