Forskning vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik visar att man måste vara mycket noga med hur systemet utformas och hur anläggningen drivs för att det argumentet ska hålla. Trots detta är ett av de argument som används för att göra biogas av gödsel är att det minskar läckage av den kraftiga växthusgasen metan från lagringsbehållare.– Anläggningar som rötar gödsel i ett steg med relativt kort uppehållstid (mindre än 30 dygn) riskerar högre metanläckage från rötrestlagret än om gödseln lagras orötad. Om gödseln istället rötas i ytterligare ett steg och med längre total uppehållstid (mer än 50 dygn), pressar man ut mer metan som kan användas till energiproduktion och mindre metan släpps då ut under lagringen, förklarar Lena Rodhe, forskare vid JTI.Jordbruksverket har finansierat JTI för att under tre år ta fram förslag på hur utsläpp av växthusgaser ska kunna minimeras från både rötad och orötad gödsel. Under detta första år har en grupp JTI-forskare utifrån gödsel baserad på flytgödsel med ett litet tillskott av hackad djupströgödsel undersökt den skillnad som ett respektive två rötsteg betyder för metanläckage från rötrestlagret.– Vid mätningar under sommarförhållanden gav rötning i två steg 30 procent lägre metanemissioner från rötrestlagret jämfört med rötning i endast ett steg, säger Lena Rodhe.Lägst metanemissioner kom från lagring av orötad gödsel. Detta beror sannolikt på att rötresten efter rötning innehåller större mängder metanbildande mikroorganismer än orötad gödsel och att de vid gynnsam temperatur fortsätter att vara aktiva eller återaktiveras vid ökad temperatur. I laboratorieförsök kunde man se att metanläckaget blev nästan försumbart litet från båda typerna av gödsel när temperaturen sänktes ner mot +10 grader C.Orötad gödsel med svämtäcke bildade lustgasEn annan växthusgas som bildas i gödsel är lustgas, en ännu kraftigare växthusgas än metan som dock förekommer i mindre omfattning.– När vi jämförde lustgasläckage från rötad och orötad gödsel såg vi att det från den orötade gödseln, i vilken det bildats ett tjockt svämtäcke, efter 65 dagars lagring började avgå lustgas medan den rötade
Forskning vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik visar att man måste vara mycket noga med hur systemet utformas och hur anläggningen drivs för att det argumentet ska hålla. Trots detta är ett av de argument som används för att göra biogas av gödsel är att det minskar läckage av den kraftiga växthusgasen metan från lagringsbehållare.
– Anläggningar som rötar gödsel i ett steg med relativt kort uppehållstid (mindre än 30 dygn) riskerar högre metanläckage från rötrestlagret än om gödseln lagras orötad. Om gödseln istället rötas i ytterligare ett steg och med längre total uppehållstid (mer än 50 dygn), pressar man ut mer metan som kan användas till energiproduktion och mindre metan släpps då ut under lagringen, förklarar Lena Rodhe, forskare vid JTI.
Jordbruksverket har finansierat JTI för att under tre år ta fram förslag på hur utsläpp av växthusgaser ska kunna minimeras från både rötad och orötad gödsel. Under detta första år har en grupp JTI-forskare utifrån gödsel baserad på flytgödsel med ett litet tillskott av hackad djupströgödsel undersökt den skillnad som ett respektive två rötsteg betyder för metanläckage från rötrestlagret.
– Vid mätningar under sommarförhållanden gav rötning i två steg 30 procent lägre metanemissioner från rötrestlagret jämfört med rötning i endast ett steg, säger Lena Rodhe.
Lägst metanemissioner kom från lagring av orötad gödsel. Detta beror sannolikt på att rötresten efter rötning innehåller större mängder metanbildande mikroorganismer än orötad gödsel och att de vid gynnsam temperatur fortsätter att vara aktiva eller återaktiveras vid ökad temperatur. I laboratorieförsök kunde man se att metanläckaget blev nästan försumbart litet från båda typerna av gödsel när temperaturen sänktes ner mot +10 grader C.
Orötad gödsel med svämtäcke bildade lustgas
En annan växthusgas som bildas i gödsel är lustgas, en ännu kraftigare växthusgas än metan som dock förekommer i mindre omfattning.
– När vi jämförde lustgasläckage från rötad och orötad gödsel såg vi att det från den orötade gödseln, i vilken det bildats ett tjockt svämtäcke, efter 65 dagars lagring började avgå lustgas medan den rötade
