Efter två och ett halvt års intensivt arbete med färdigställandet av Linköpings och Tekniska verkens nya kraftvärmeverk Lejonpannan, var det i maj äntligen dags för invigning. En stor mängd människor samlades för att ta del av invigningen tillsammans med Tekniska verkens vd, samt landshövding Elisabeth Nilsson.
Tekniska verken har sedan starten med projekteringen av pannan haft en tydlig vision, nämligen att bygga världens mest resurseffektiva region. Något som Lejonpannan väl lever upp till, då den uppnår en kapacitet i världsklass. Det var en stolt vd för Tekniska verken som äntrade scenen för att tacka de som varit inblandade.
– Vi har kommit en bit på vägen, men vi slår oss självklart inte till ro. Linköping är en stad som växer så det knakar, det flyttar in nya invånare och industrierna ökar. Tekniska verkens roll och kärnfrågor är att tillhandahålla energi, vatten och avlopp, biogas, bredband och elnät till Linköpingsborna. Jag vill rikta ett tack till våra ägare, Linköpings kommun, som tror på och supportar Tekniska verken och bidragit till att finansiera Lejonpannan. Vi vill tacka alla som varit inblandade i detta projekt och det är en ära för mig att stå här idag och säga: “Tack för allt och för ett riktigt bra jobb”, inledde Anders Jonsson.
Anläggningen är Tekniska verkens hittills största satsning, med en investering som uppgår till 1,2 miljarder kronor. Något som vd Anders Jonsson menar är väl investerade pengar som kommer att ge avkastning på flera plan.
Enormt resurseffektiv
– En stor del i vår vision är givetvis att denna investering ska vara lönsam. Vilket den också är. Lejonpannan genererar avkastning, inte bara ekonomiskt, utan även miljömässigt. Fyra och ett halvt år ska Linköpingsborna vara utan bilkörning, för att under ett års tid komma upp i vad Tekniska verken har för miljönytta under samma år.
Totalt har Lejonpannan en kapacitet att producera värme till omkring 25 000 villor, samt att den kommer att producera 135 miljoner kilowattimmar el. Sammanfattningsvis räknar man med att Lejonpannan kommer att minska förbrukningen av olja och kol med ungefär 75-80 procent, vilket gör den enormt resurseffektiv.
– Det vi ser här idag vid invigningen av Lejonpannan är inget mindre än ett lysande exempel på en lokal satsning som efter 2,5 års intensivt arbete kommer att generera en betydande positiv global klimatpåverkan, vilket ligger helt i linje med kommunens uppsatta mål om att bli en koldioxidfri kommun till år 2025. Med andra ord innebär Lejonpannan att kommunen tar ett tigersprång i klimatarbetet, fortsatte sedan Tekniska verkens ordförande, Nils Hillerbrand.
När det var dags att förrätta invigningen officiellt tog landshövding Elisabeth Nilsson över ordet och inledde sitt tal genom att understryka vikten av återvinning:
– Vi var med och påbörjade det här projektet och sedan var det några andra som tog vid i ett par år. Nu är vi tillbaka och avslutar det hela. Dagen till ära kan jag skryta med att denna kavaj och denna sidenblus är inköpta second hand på Östermalm i Stockholm, de är båda återanvända, så jag försöker att vara ett gott föredöme, sade Elisabeth Nilsson skämtsamt.
Tidigare under dagen hölls seminarium med forskare och experter om klimatfrågor, där det bland annat talades om forskningsprogrammet WASP, klimatförändringen och dess konsekvenser, cirkulär ekonomi, samt avfallsförbränning i samband med cirkulär ekonomi. Moderator var journalisten och programledaren Lennart Ekdahl.
Seminariet inleddes av Mille Millnert, professor vid LiU, Institutionen för systemteknik och ordförande för WASP, som talade om Wallenbergstiftelsens autonoma systemprogram, som är Sveriges största enskilda forskningsprogram någonsin. Programmet, som har stora möjligheter att uppnå internationell spetsforskning inom industriell relevans, har finansierats med 1,8 - 2 miljarder kronor och innefattar studenter från Linköpings universitet, Chalmers, KTH, Lund och Umeå Universitet.
– Vi vill skapa en plattform för forskning och utbildning som kan samverka med de ledande företagen i Sverige. Vi siktar inte på att lösa industrins nuvarande problem utan vill skapa kunskap och kompetens för framtida utmaningar, sade Mille Millnert.
Genom forskningsprogrammet spås man få tillgång till fler och bättre förberedda personer inom industrin och vid universiteten.
Sten Bergström, Professor och klimatexpert samt tidigare forskningschef på SMHI talade om klimatförändringarna och dess konsekvenser, som att till exempel utsläppen ökar runt om på jorden, samt att temperaturerna stiger och därefter havsnivåerna, vilket innebär ett hot för många städer och samhällen.
– Politikerna måste ta större ansvar för klimatfrågan, samt ett större medvetande hos den vardagliga befolkningen måste infinnas för att vi ska kunna arbeta och förändra det som håller på att hända ännu mer aktivt, sade Sten Bergström efter sitt föredrag.
Därefter var det Stefan Anderbergs tur att tala om den cirkulära ekonomin, som innebär att produkters mervärde bevaras så länge som möjligt, samt att avfall elimineras. En produkt som har nått slutet på sin livscykel fortsätter att utnyttjas i nyproduktion och skapar mervärde. Dessa begrepp ligger även till grund för EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som lanserades i december förra året.
– Det senaste året kommer alla våra försök att komma till rätta med de kurvor som pekar åt fel håll att inramas av begreppet cirkulär ekonomi, avslutade Stefan Anderberg