Historiskt har debatten om kärnkraft ofta lyft fram problem och osäkerheter. Idag vet vi, tack vare omfattande analysarbete, att kärnkraften i Sverige uppfyller ställda säkerhetskrav. Säkerhetsredovisningen, Safety Analysis Report, SAR, på engelska, redovisar hur varje kärnteknisk anläggning är konstruerad och hur den uppfyller de tillståndsvillkor, föreskrifter och andra krav som gäller för anläggningen och dess verksamhet. SAR består normalt av en systemdel, som beskriver hur alla för säkerheten viktiga system är konstruerade och analyserade, samt en allmän del som redovisar uppfyllande av gällande myndighetskrav och standarder.
SAR är kärnkraftens viktigaste dokument eftersom det är utifrån detta dokument som tillsynsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ger tillstånd till start, drift eller fortsatt drift. I första hand utgör SAR därmed ett dokument för licensiering. Utöver det utgör SAR även underlag för Säkerhetstekniska Driftförutsättningar, STF. I STF beskrivs krav på vilka system som måste vara driftklara, samt hur dessa ska testas (verifieras vara driftklara) och vad som måste göras om ett krav ej uppfylls. Kraven i STF måste vara uppfyllda för att säkerhetsanalyserna i SAR ska vara gällande.
Sammanfattningsvis utgör alltså SAR underlag för anläggningarnas licensiering och drift.
Historiskt hette SAR tidigare FSAR (Final Safety Analysis Report), vilket ändrades på 90-talet då svensk kärnkraft insåg att detta dokument är ett levande dokument, som måste uppdateras under anläggningens hela livstid. SAR ska beskriva hur en reaktor är konstruerad och analyserad, och då det kontinuerligt sker moderniseringar behöver motsvarande uppdateringar även genomföras av SAR. Detta dokument kommer således aldrig vara statiskt.
Kärnkraften är en verksamhet som hela tiden lär av sina egna och andras misstag eller bra erfarenheter. Sådana erfarenheter som har bidragit till denna kontinuerliga uppdatering av SAR är Three Mile Island (olyckan i Harrisburg), silhändelsen i Barsebäck, katastrofen i Tjernobyl och Fukushima. Dessa händelser och många andra bra och mindre bra erfarenheter har gjort att nya analyser och moderniseringar har genomförts på samtliga svenska och även utländska reaktorer. Detta i sin tur har gjort att SAR ständigt måste hållas levande och uppdaterat.
SAR är ett dokument som upprättas för varje enskild reaktor, exempelvis Ringhals 1 eller Forsmark 1. Även andra kärntekniska anläggningar, såsom mellanlagret i Oskarshamn (CLAB), slutförvaret i Forsmark (SFR) och de avstängda reaktorerna Barsebäck 1 och 2, måste ha en SAR för sin verksamhet.
Förutom licensiering av en ny kärnteknisk anläggning eller fortsatt drift av en befintlig, är SAR även ett centralt dokument vid avveckling av kärnkraftverk och andra anläggningar. Avvecklingen ska ske på ett säkert sätt så att anläggningsplatsen kan friklassas och användas för nya ändamål. Jämfört med anläggningar i drift genomförs andra typer av analyser för att säkerställa att de radioaktiva ämnen som finns på anläggningen hanteras på ett styrt och säkert sätt. Dessa analyser och hanteringen beskrivs i en uppdaterad SAR för en anläggning som är under avveckling.
SAR är också ett centralt dokument för att säkerställa att vi kan lösa en av vår tids viktigaste miljöskyddsfrågor genom att säkerställa att vi genom slutförvaret kan ta ansvar för de radioaktiva ämnen som utgör avfall från kärnkraft, militär, industri och sjukvård. På så sätt tar vi ansvar för kommande generationer.
Idag har kärnkraften blivit en del av lösningen på klimatutmaningen, och den fortsatta driften av våra kärnreaktorer innebär stora samhällsekonomiska och klimatmässiga vinster. Sveriges kärntekniska anläggningar (reaktorer), levererar elektricitet med hög tillgänglighet och minimala utsläpp av koldioxid.
De svenska kärnkraftverken har genomfört och fortsätter genomföra omfattande moderniseringar och uppgraderingar som kontinuerligt resulterar i högre säkerhet och tillgänglighet. Nu rustar ägarna till våra svenska kärnkraftverk för livstidsförlängningar till 2035 - 2040. Utan tvivel kommer våra svenska reaktorer att fortsätta leverera klimatsmart och leveranssäker el och lika tveklöst kommer SAR även fortsatt att vara ett centralt dokument med på den resan.
Text skriven av: Simon Wakter och Bengt Lidh. Författarna, Simon Wakter och Bengt Lidh, arbetar inom kärnkraftbranschen på ingenjörs- och designföretaget ÅF Pöyry och har tillsammans mer än 40 års erfarenhet av SAR och säkerhetsarbete.
