Värmeverket i Boländerna Uppsala genomgår just nu en total ansiktlyftning. 3 500 containrar med bränsle ut mot Stålgatan har nu ersatts av en stor grop och ett intensivt byggarbete för det nya värmeverket Carpe Futurum. Målet är att skapa en koldioxidneutral värmeverksamhet redan till 2025. Men för att nå målet krävs många olika insatser.
Bygget av Carpe Futurum utgör en del av Vattenfalls stora satsning i Uppsala på att minska sin klimatpåverkan och säkra fjärrvärmeleveranserna till Uppsalaborna. Under bygget drivs delar av värmeverket nu utan bränslelager. Istället rullar bilarna med torv och träbränsle, och nu sedan slutet av januari enbart träbränsle, till värmeverket varje dag.
– Det har väl varit lite nervöst ibland, men i stort sett fungerat, berättar anläggningschefen Johan Siilakka.
De två första stegen om omvandlingen av det gamla värmeverket, som till stora delar stammar från 1970-talet, är redan klara. Under 2018 konverterades två oljepannor om vardera 75 MW från eldningsolja till bioolja, en restprodukt från skogs-, livsmedels- och kosmetikaindustrin. Den gamla oljetanken som rymde 25 000 kubikmeter står kvar, men döljer nu en 8000 kubikmeters inbyggd tank för bioolja.
Just nu pågår intrimningen av den andra delen, omställningen av den befintliga hetvattenpannan från torvpulver till träpulver. Träbränslet levereras som pellets och mals till pulver i anläggningen. Samtidigt höjs kapaciteten i pannan från dagens 100 MW till 120 MW, bland annat genom installationen av nya brännare.
Helt problemfri har nu inte omställningen varit men i slutet av januari kunde värmeverket dra igång eldningen med enbart träpulver.
Investeringarna i Uppsala beräknas till totalt ca 3,5 miljarder kronor, med det nya värmeverket Carpe Futurum. Värmeverket, som utformats av Liljewall arkitekter efter att det vunnit en tävling utlyst tillsammans med Sveriges arkitekter, Uppsala Kommun och Vattenfall. Anläggningen beräknas kunna tas i bruk under 2021.
– Med den här investeringen tar vi oss ner till 140 kiloton koldioxidutsläpp, att jämföra med dagens omkring 350 kiloton, säger Johan Siilakka.
Oklart med kraftvärme
Vattenfall har ansökt om att få uppföra ett kraftvärmeverk men ha möjlighet att starta med endast värmeproduktion i avvaktan på rätt förutsättningar för elproduktion. Carpe Futurum ersätter dagens kraftvärmeverk från 1973, och får en effekt på omkring 110 MW termiskt. Träbränslet planeras att i så stor utsträckning som möjligt bestå av flis från returträ, berättar Johan Siilakka.
Trots att bygget av Carpe Futurum redan är påbörjat återstår ett stort frågetecken kring värmeverket: blir det ett kraftvärmeverk eller inte?
– Vattenfall investerar i en ångpanna som är förberedd för elproduktion genom att en ångturbin och generator kan kopplas till. Om det finns goda förutsättningar för elproduktion i framtiden så satsar vi på det, säger Johan Siilakka.
Beslutet att inte redan från starten producera kraft har väckt reaktioner. Ett överklagande behandlas inom kort av miljödomstolen, som alltså kan kräva att Carpe Futurum också byggs för elproduktion från start.
Johan Siilakka förklarar att det, trots dagens förhållandevis höga elpriser, är det svårt att få lönsamhet för elproduktion. Investeringarna blir stora, samtidigt som Carpe Futurum planeras att främst användas under vinterhalvåret. Driftstiden blir därmed för kort – omkring ca 4000 timmar per år – för att nå lönsamhet med dagens elpriser och styrsystem.
– Vi undersöker kontinuerligt förutsättningarna för att vara förberedda på att komplettera anläggningen med elproduktion när förutsättningarna finns, säger Johan Siilakka, och fortsätter:
– Avfallsförbränning är vår baslast, den kör vi året runt med en minskning på sommaren för att göra revision, säger Johan Siilakka.
Avfallsförbränningsanläggningen har tre block, som idag producerar elkraft genom en gemensam turbin.
Finns utmaningar
De förberedande markarbetena för Carpe Futurum startade i november 2018, bland annat med anläggandet av en ny infartsväg till området. Vägen kommer att nyttjas för byggtrafik under byggtiden, men så småningom ska lastbilar med bränsle till Carpe Futurum leverera sin last här.
I december skrevs det slutgiltiga avtalet om mark- och grundläggningsarbeten på av Vattenfall och entreprenören Peab, som nu sliter hårt med att under ett års tid förbereda marken och bygga en stadig grund för det nya värmeverket.
Anders Nykvist är projektchef för mark- och grundläggningsarbeten på Peab. Han konstaterar att det finns vissa utmaningar i projektet.
– Det är mycket logistik som måste fungera när man bygger så här inom ett befintligt industriområde. Det är ganska trångt och mycket som ska hända på en liten yta, konstaterar han.
Marken i området består, som överallt i Uppsala, mestadels av gammal sjöbotten och lera. Mycket pålning krävs därmed för att skapa stabilitet i det stora bygget. Just nu pågår arbeten med pålning, spontning, schakt, rörläggning och betongarbeten.
Platsen för det nya värmeverket har tidigare varit soptipp med avfallsförbränning.
– Det finns en del föroreningar som måste schaktas bort och hanteras. Här är det viktigt att vi har ett gott samarbete med kunden Vattenfall, säger Anders Nykvist, som tycker att samarbetet hittills fungerat bra.
Mark- och grundläggnings arbeten ska enligt tidplanen vara färdiga till årsskiftet 2019-2020. Anders Nykvist hyser gott hopp om att planen ska hålla, även om utmaningar finns.
Viktigare fjärrvärme
Med eller utan kraftproduktion är Johan Siilakka övertygad om att fjärrvärmen kommer att ha stor betydelse när energisystemen ställs om från fossila bränslen och kärnkraft till allt mer sol och vind. De nya energiformerna kommer nämligen att innebära en avsevärt mycket större variation i kraftproduktionen. Idag är skillnaden på elnätet i landet mellan hög och låg kraftproduktionen omkring 6 GW. År 2050 kan variationen bli så stor som 20 GW.
– Då har kraftvärmen en viktig funktion att fylla, och även fjärrvärmen. Man ser redan idag att fjärrvärmen är något av ett energilager, säger Siilakka.
Han förklarar att Vattenfalls anläggning i Boländerna samverkar med övrig kraftproduktion genom att under perioder när det finns ett överskott av el på nätet, använda elpannor för sin värmeproduktion. På vintern går kraftleveranserna istället åt det andra hållet, och anläggningen bidrar med el till nätet.
Värmeverket i Boländerna producerar inte bara värme och elkraft. Vattenfall levererar också fjärrkyla, både i form av processkyla till industrin och som komfortkyla under sommarmånaderna.
Och även här har det gjorts investeringar. I april driftsätts en ny ackumulator för fjärrkyla där sexgradigt vatten kan lagras under nätterna för att svalka stadens kontor och butiker under varma dagar. Kyla produceras huvudsakligen av absorptionsvärmepumpar från avfallsförbränningen.
Når målet tidigare
Det är alltså en omfattande investering som görs i Uppsala för att minska klimatpåverkan och säkra framtidens leveranser av värme och kyla. Hittills bedöms satsningen som framgångsrik, vilket fått Vattenfall att flytta tidpunkten för koldioxidneutral produktion från 2030, som man sa tidigare, till 2025.
Johan Siilakka betonar samtidigt att det också krävs många små steg för att nå fram till målet: en koldioxidneutral värme- och kraftproduktion.
En viktig del är här är det avfall som förbränns i de tre blocken för avfallsförbränning. Avfallet består idag av omkring 40 procent fossila material, med andra ord plast. Här samarbetar Vattenfall bland andra med Uppsala kommun, inom Uppsala klimatprotokoll, för att minska plasten i avfallet.
Ett annat sätt att minska klimatavtrycket är att ta vara på överskottsvärme. I den nya produkten SamEnergi köper Vattenfall in 500 MWh spillvärme per år från Lindvalls kafferosteri varje år, värme som sedan används i fjärrvärmenätet.
