Strålsäkerhetsmyndigheten har sedan december 2016 haft i uppdrag av regeringen att undersöka hur en långsiktig kompetensförsörjning inom kärnkraftsindustrin ska säkras. Den 24 september 2018 lämnades rapporten in och nu kan man konstatera att området behöver olika typer av insatser för att inte hamna i en problematisk situation i framtiden.
Text: Robert Gabrielsson
Under en lång period hade universiteten nästan ingen statlig finansiering alls utan förlitade sig på att branschen och EU sköt till medel för möjligheten att bedriva forskning och viss utbildning. Regeringen adresserade problemet under 2016 för att försäkra sig om att en plan för framtiden kunde upprättas. Det finns ett flertal utmaningar när det gäller utveckling av kompetens inom kärnkraftsindustrin. Den kontinuerliga diskussion kring nedläggning sätter såklart käppar i hjulet både för universiteten och industrin, vilket gör att många kanske inte ser branschen som något att satsa på.
– Vi får se vad den kommande regeringen gör för att ta itu med problemet utifrån den rapport som lämnats in. Lösningar förutsätter att det finns lärare vid universitet och högskolor som kan tillhandahålla utbildning och bedriva forskning, säger Michael Österlund forskare vid Institutionen vid fysik och astronomi, tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet.
Forskning och utbildning har bedrivits främst vid Uppsala universitet, KTH och Chalmers. Tidigare har man inte haft specialiserade utbildningar för ingenjörer inom just kärnteknik. Istället har industrin utbildat sina ingenjörer internt, vilket har fungerat väl men varit kostsamt och tagit tid. 2010 startade Uppsala universitet ett högskoleingenjörsprogram i kärnteknik men efter olyckan i Fukushima ställdes frågorna om kärnkraftens framtid på sin spets.
– Folk sökte sig till andra utbildningar eftersom man naturligt upplevde bättre framtidsutsikter på annat håll. Det handlade till stor del om politiska signaler vilka inte var så bra för blivande studenter, säger Michael Österlund.
2016 lades programmet på is eftersom studenterna helt enkelt blev för få. Förutsättningarna har på senare tid förändrats och till hösten 2019 startar man upp programmet igen med två inriktningar, en inriktning direkt mot kärnkraftteknik och på lite sikt elektroingenjör med inriktning mot kärnkraft.
Inget beslut om nedläggning
Att locka studenter till en bransch som konstant befinner sig i en nedläggningsdiskussion är en utmaning i sig. Det har inte tagits några beslut om en slutlig avveckling av kärnkraften och även om det skulle ske idag så har en blivande ingenjör en lång karriär inom kärnkraftsindustrin att se fram emot innan den faktiskt är nedlagd. Industrin planerar att köra sex reaktorer i åtminstone ett par decennier framöver, därför kommer det behövas fler anställda och kompetens för att säkra den stora del av elförsörjningen som kärnkraften fortfarande står för. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det främst inom långtidsdrift, avveckling och avfallshantering som det kommer behövas personal.
– Anläggningarna läggs ju inte ner under en natt. Men självklart vill studenter inte ge sig in en bransch som är under avveckling. Många anser dock att kärnkraften behövs i det långa loppet för att säkra energiförsörjningen, det kan till och med bli tal om nybyggnationer. Man kan tro att en utbildning inom kärnkraft är snäv, men det är villfarelse enligt min uppfattning. Personal som lämnat kärnkraftsindustrin har omgående fått nya anställningar i andra branscher, där många är intresserade av den kompetens man får inom kärnkraften, säger Michael Österlund.
Som ingenjör i kärnkraftsindustrin får man ett gott kunnande om drift och underhåll av storskaliga industriella system. Det är enligt Michael Österlund attraktiv kompetens i många branscher, särskilt inom processindustrin.
– Kärnkraftsindustrin har ett ansvar att peka på tydliga karriärvägar och goda förebilder. Man behöver visa att det finns karriärmöjligheter och marknadsföring av branschbolagen är A och O i detta. Den svåra biten är hur man intresserar folk för just kärnkraft, säger Michael Österlund.
Studenter lär sig från branschen
För Uppsala universitet bygger mycket på att man samarbetar med branschen för att behålla och utveckla kompetens. Folk från branschen deltar i större kursmoment och laborationer tillsammans med studenterna under längre perioder istället för bara enstaka föreläsningar. Tidigare har man också gjort reaktorlaborationer vid forskningsreaktorer som funnits i både Studsvik och Helsingfors. Nu måste studenterna ta sig längre ner i Europa för att genomföra sådana laborationer. Även det nedlagda kärnkraftverket i Barsebäck har fungerat bra för lärande om konstruktion och uppbyggnad men anläggningen är nu under avveckling. Simultorteknik och VR (Virtual Reality) kan till viss del ersätta sådana anläggningar, men det blir såklart inte som att ha en komplett kärnkraftreaktor att arbeta med.
Den kommande regeringen förväntas nu att agera utifrån den rapport som Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat in.
– Just nu ser vi ingen stor brist inom kärnkraftsindustrin men vi är oroliga för framtiden om det fortsätter såhär, de kärnkraftverk vi har kommer att gå minst femton år till. Vi ger en rekommendation till alla aktörer i branschen att marknadsföra från sina håll och vi har bett om statliga medel för att göra en kampanj, säger Anna Alvestav, forskningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Faktaruta:
Strålsäkerhetsmyndigheten anser att kompetensförsörjningssystemet behöver stärkas genom:
- En nationell samverkan med en samordnad styrning så att områdets alla aktörer bidrar till att upprätthålla den kompetensförsörjning som behövs.
- Ökad finansiering till en kritisk kärna av forskningsmiljöer för att för att säkerställa att det framöver finns en miniminivå av vetenskaplig expertis med inblick i de verksamheter med strålning som bedrivs i Sverige, samt ökad finansiering av omkringliggande forskningsmiljöer.
- Formaliserad samverkan mellan aktörer inom den statliga forskningsfinansieringen för att garantera att ytterligare, för strålsäkerheten, relevanta forskningsmiljöer upprätthålls.
- Att utbildning inom för samhället kritiska strålsäkerhetsområden säkerställs.
- Informationsinsatser och kampanjer från flera aktörer för att attrahera studenter att välja strålsäkerhetsrelaterade utbildningar och yrken.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten
