Geologer vid Lunds tekniska universitet lyfter att det kan bli möjligt för oss i Sverige, för att klara vattenförsörjningen, att göra en ordentlig kartläggning av grundvattentillgångarna och bygga ut ett omfattande system för övervakning, skriver Forskning.se
Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet, nämner att regeringen har meddelat att man ska göra en översyn, men att den satsningen behöver ökas rejält – och det brådskar.
Några av orsakerna till sjunkande grundvattennivåerna är minskad grundvattenbildning och ett överutnyttjande i vissa områden, samt att vi människor under årens lopp successivt förändrat marken genom att exempelvis dika ut våtmarker och skapa stora hårdgjorda ytor i städerna. De sjunkande nivåerna har – hittills – värst drabbat framförallt sydöstra Sverige, Gotland och Öland.
Kvalitén på vattnet är också hotat, enligt Naturvårdsverket finns i Sverige cirka 80 000 förorenade platser, varav många har eller kan komma att förorena grundvattentäkter.
Torleif Dahlin menar att det är hög tid att göra en satsning på att kartlägga Sveriges grundvattenresurser.
– Annars kan vi inte sätta in rätt åtgärder och få till stånd en långsiktigt hållbar förvaltning för att skydda våra vattenresurser för kommande generationer, däribland grundvattnet. Har man väl förorenat en grundvattentäkt är den förstörd inom överskådlig tid.
Man bör räkna med minst tio år för att hinna ikapp det man har försummat, enligt Torleif Dahlin:
– Även om tekniken har utvecklats starkt på senare år behöver vi vidareutveckla, anpassa och nyutveckla metoder för att bättre skydda vårt viktigaste livsmedel. Med bättre koll kan man också spara pengar och bara göra det som är har betydelse, säger han.
Det finns också problem med föroreningar från exempelvis jordbruk, bensinmackar, tvätterier och soptippar, som sipprar ut i grundvattnet. Det kan ta årtionden innan gifterna når vattentäkterna – vilket betyder att nedlagda bensinmackar ger sitt avtryck senare.
– Ett problem är att det är dyrt att sanera idag. Det vanligaste är att man fraktar bort den förorenade jorden och lägger till nya jordmassor. Men det finns billigare sätt, så kallad in-situ sanering, men det ökar kraven på bra kontrollmetoder, vilket vi arbetar med.
– Vi ser allt mer spår av bekämpningsmedel från jordbruket i grundvattnet. Här har lagstiftningen stramats åt de senaste åren men en ytterligare översyn är nödvändigt. Man har inte koll på läget vilket gör att problemet kan vara mycket större än man tror.
Regeringens meddelade i juni att man kommer att satsa 200 miljoner, varav en del ska gå till att kartlägga grundvattenresurserna. Men tillskottet är otillräckligt, enligt Torleif Dahlin:
– Som jämförelse kan nämnas att Danmark nyligen genomfört en landsomfattande kartläggning till en kostnad av omkring 250 miljoner euro, cirka 2,4 miljarder kronor. Kartläggningen finansierades genom en avgift på allt vatten som konsumeras i landet.
Som ett sätt att motarbeta detta kan man bland annat:
- kartlägga större ytor med elektromagnetiska vågor. Vågorna skickas ut från en helikopter. SkyTEM är ett exempel. Systemet har också på senare tid testats på Gotland och Öland av Sveriges geologiska undersökning (SGU).
- Eller en kompletterande metod, resistivitetsmetoden och som kan ge en mer detaljerad bild av jordlager och berggrund i ett område, till exempel en 3D-modell av ett mindre område. Den kan upptäcka föroreningar och därmed ge underlag för saneringsåtgärder och för att undvika allvarliga miljöskador.
- En geofysisk kartläggning måste alltid kombineras med andra undersökningar, såsom borrning och provtagning med efterföljande analyser, men kan utifrån de geofysiska undersökningarna planeras smartare och optimeras för att i slutänden minska kostnaderna för undersökning och övervakning.
– Med en kartläggning av grundvattnet får man reda på var det finns vattentillgångar, på vilket djup de befinner sig, hur mycket vatten de handlar om, hur skyddade de är och hur tillgängligt det är. Med en löpande övervakning går det att se förändringar och (risk för) föroreningar, avslutar Torleif Dahlin.
