Kritiken i utkastet riktar in sig på att näringsminister Mikael Damberg hävdat att det inte gick att säga nej till affären så länge den var affärsmässigt försvarbar – inte utan att riksdagen först hade ändrat uppdraget för bolaget.
"Utskottet vill framhålla vikten av att statsråds uttalanden grundas på uppgifter som är korrekta", står det i utkastet.
Hade kunnat stoppas
Det är oklart hur stor andel av KU:s ledamöter som står bakom det läckta KU-utkastet. Formuleringarna kan också komma att ändras under utskottets fortsatta beredning av ärendet, enligt flera KU-ledamöter TT talat med.
Såväl Mikael Damberg som klimatminister Isabella Lövin (MP) hävdade upprepade gånger inför brunkolsaffären sommaren 2016 att regeringen bara hade rätt att ta ställning till huruvida försäljningen var affärsmässig eller ej. Men flera jurister TT talade med inför beslutet att ge grönt ljus till affären påpekade att regeringen hade kunnat stoppa försäljningen om man velat.
Utskottet verkar dela denna uppfattning.
Mikael Damberg stod dock på sig i principfrågan i en utfrågning i KU tidigare i år.
En ägarsamordning innebär att man säger ja eller nej och att vi på förhand inte kunde veta om vi skulle landa i ett ja eller nej. Däremot kunde vi inte fatta ett beslut som stred mot affärsmässigheten, sade han då.
Majoritet i riksdagen
Enligt Damberg hade det krävts en majoritet i riksdagen bakom en ändring av Vattenfalls uppdrag för att regeringen inte skulle utgå från affärsmässighet som det grundläggande kriteriet i prövningen av brunkolsaffären.
Frågan KU-anmäldes av riksdagsledamoten Mattias Bäckström Johansson (SD). Ett färdigjusterat KU-ställningstagande i frågan väntas den 8 juni.
TT har sökt Mikael Damberg, vars pressekreterare uppger att statsråd inte kommenterar KU-granskningar innan de är avslutade.